mellandag

igår fyllde frida 20 år.
igår var det julfest.
igår slaskade snön.

idag kom markus hit.
idag ska jag till vetlanda och handla ett plagg eller två.
idag är snön kall, hård och gnistrande.

gulgröt, katter och andra bullar!

det rullar på. december är här, och har varit i mer än en vecka. (käranån!) vi pratar advent och jul med de små och klistrar vackra stjärnor varje dag på vår "stjärnhimmel" och väntar på jullov..

lussekatter bakades idag, och det blev endel så smååå så smååå och endel stora och många fina! russin instoppade här och var där det passade sig. efter bullbaket lästes (såklart) "Pettson får Julbesök" och lyckan var fulländad i den stora soffa där de 11 stor-barnen satt och snaskade på varsin degbit de fått av Seb. imorgon kommer lucia (läs. klass 4) och hela dagen kommer vara ett virrvarr av glitter, luvor, strutar och pepparkakspyjamasar. känns ganska trevligt!

dagens bästa: jag säger till ett barn att sluta med något. ett annat barn snappar upp detta och säger "ja, sluta nu, annars får du nya bullar!!!!!" (HAAAAAAHAHAHAAHAHAHAHHAHAHA)

hemma på min gata i stan.

vaknade glad och nästan inget trött. hann med att ligga på spikmattan 10 min, duscha och äta god frukost innan jag begav mig till mitt arbete. en bra dag låg framför mig. varmt i luften o jag slapp frysa!
uppför backen hade jag sällskap av ett gäng tonårstjejer, 5 st, två med röda jackor med lurv (på luvan), två med grå jackor med lurv och en med mörkblå jacka med lurv. den mörkblå flickan var tydligen "ledare" över gänget och gick först och pratade med hög och gäll röst om allt och ingenting. jag vet inte vad jag hade gjort för att behöva torteras av hennes gnäll och fashination över olika saker. att hon även hade precis samma talfel som min fd svenskalärare på högstadiet gjorde inte saken bättre... att sen få komma fram och in genom våran vita grind och mötas av 10 glada barn som ropar "sara, har du kommit nu" gör att man klarar av jobbiga människor i backen! och tur är väl det!

kl 12.05 slog det till. illamåendet. kallsvetten och äckelkänsla kom. 13.15 gick jag hem. nu har jag vilat 2h och mår bra igen. det var inte magsjuka vilket jag är GLAD över!!

dagens visa: Lejla en oerhört vacker kärlekssång! over and out!

60 tabletter på 10 dagar.

gillar min rubrik idag.. känns lite som en filmtitel fast dagens text handlar inte om en äventyrsresa runt jorden på 80 dagar utan om mig och mina bihålor.

vaknade igår natt av att huvudet dunkade och det känndes som att vänster öga skulle ploppa ut ur sin håla. (AJ!) sov hela dagen, men på kvällen var det inte bättre. när jag vaknade idag var det bara att trava till akuten. väl framme så behövde jag bara vara där 40min! totalt! o inte nog med att jag slapp vara där så länge, jag fick också träffa en superbra och trevlig läkare! men inget gott som inte har något ont med sig... apoteket hade inte öppnat när jag var klar och ville hämta ut min medicin. så jag shoppade loss på konsum. pepparkakor, yoghurt och juleskum! (bara bra grejer).

väl på apoteket blev jag högst förvånad när apotek-tjejen sa att jag skulle äta 2 tabletter 3 gånger dagligen!! det är mycket medicin! 4800mg om dagen + kortison-nässpray. fast åandrasidan, nu kommer jag absolut bli frisk!

20 år, 7305 dagar & en väldans massa timmar!

kl 21.18 onsdagen den 25 oktober 1989 föddes Sara Lovén. & det är jag! nu har det gått 20 år & detta firades med pompa & ståt 2 helger i rad.

frusna och blöta men vid gott mod vandrade systrarna genom regnet från café till café för att hitta en tårtbit eller två. överallt fanns grillade paninis, frallor, sallader och jätte-latte. men var fanns kaffet i finporslin och bakelserna med marsipan som är brukligt vid födelsedagsfirande? i centrala göteborg fanns inget överflöd av konditorier med detta. efter en tur runt alla shoppinggator så svängde vi in på café cappuccino och hittade slutligen varsin tårtbit!

gårdagen var underbar! vaknade av sång (nynnande och hummande är också sång!) och fick frukost på sängen med jordgubbar och champange, sån lyx är inget jag är van vid.. sen blev det utflykt till universeum där M och jag såg många häftiga saker och jag hade lite grod-terapi (som var otäckt). dagen avslutades med en trevlig middag med systeryster och M! :)

jag är lycklig!

is från ovan

under de två minuter jag var ute och hjälpte en förälder att stänga förrådet så ÖSTE det ner stora stora hårda hagel. AJ! det är dock rätt fascinerande med höstvädret som ändras så fort. först mörkt som natten, med hällregn och blåst. sen vips blir sol och härligt!

just nu är det väldigt virrigt. känner mig rotlös och att inte veta vad jag ska göra efter mars gör mig rädd och orolig. menmen. allt löser sig! det är ju jag ett levande bevis på! har ju fått ett år nu med jobb att tänka över vad som komma skall. det är svårt!

dagens visa - if you want me från filmen Once

(har förövrigt fått pirr i magen för den hägrande födelsedagen.. iiiiiih)

"vi komma, vi komma från pepparkakelaaaand"

helgen var konstig. hade som ett tryck över mig och grät en väldans massa. nu är jag ganska glad och idag har jag gjort yoga! rätt roligt. mycket svårt!

något annat roligt som jag upptäkt är att ballerina nu finns i pepparkakssmak! oroväckande goda!

och en annan sak som har med pepparkakor att göra är det
här --> pepparkakelaaand

titel

Oktober är här och jag är trött. mycket trött.

7 grader celcius ute & regn inne.

Det var den underligaste av saker när hon kom genom regnet som en ängel på vift. och var det nåt som jag behövde så var det en ängel på vift för jag hade aldrig känt mig så fel som jag gjort det här året och den här festen var bara ännu ett fel, tills hon kom genom regnet och drog sin hand genom mitt blöta hår och sa:

Du kommer aldrig mer vara ensam,
aldrig mer den där hemska känslan.
Ingen kan nånsin nå oss här.
Du kommer aldrig mer vara ensam,
aldrig mer den känslan.

- Lasse Lindh -

hösten har kommit och det är kallt uppe på vår kulle. tur att man kan sysselsätta sig inomhus med att baka chokladbollar och kolla på film.

16 + 4 = dagiskort

innanför galonisarna är finkläderna på. shorta och färgglada stumpbyxor. men de syns inte, vi ska ta utekort. som en färglad massa rulltar småttingarna runt utan att vilja sitta still där fotografen tycker de borde sitta. efter mycket om och väldigt många men sitter de fem små i fröknarnas knän och de elva stora står och sitter själva. de är ju duktiga stora barn som kan sånt. en liten pandabjörn sitter plötsligt på farbror-fotografs huvud och barnen fnissar.. de får säga mandariiiiiiiiiiiiiiiin och bärfiiiiiiiiiiiiiiiiiis men det får inte fröknarna.. de ska bara le.

var detta sista skolkortet?

T R Å K

Tårar rinner ur de röda och kleggiga ögoenen. inte så skönt, inte trevligt och inte speciellt vackert. det rosslar i halsen o nere i lungorna för varje andetag som andas och när jag hostar river det i hela bröstet. aj. känns sådär lagom mysigt! hela huvudet är tungt och näsan täppt. hej, jag heter sara och har varit FÖRKYLD i tre veckor nu och börjar tröttna på det.

om två timmar börjar bröllopet! vigseln ska jag gå på men inget mer. är otroligt besviken och känner mig så liten och ynklig. skulle serverat och sjungt och varit med om en av de bästa saker jag vet: att se mina vänner glada. men riktigt så blir det inte. jag får visserligen se lyckan i själva "Ja-akten" och det känns bra. men ändå. besvikelsen är stor och den gnager i mig!

hösten är i alla fall vacker och det gör mig lite glad

hit och dit

med tigerbalsam på axlarna och ett björnbär i magen sitter jag i "kontoret" (läs: mitt rum som blivit datorrum) i eftermiddagssolen och lyssnar på techno med lillebror. ont i axlar och huvud. trött i leder och muskler. glad i hjärtat. glad över att inte behövt göra någonting. inte planera, inte fixa, bara komma och ta emot och träffa vännerna! behövde det. även om det blir flängigt att åka hit och tillbaka samma helg (hinner inte landa riktigt) så behövdes det!

mor hittar sommarskatter i frysen och nu ska jag äta en bulle!

regn faller

det smattrar mot luvan och stänker i ögonen. jeansen klibbas kallt mot benen och det rinner in en massa i skon. vatten från himmelen som vräker ner. störtskur i två timmar. grått och mörkt och höst. och i tisdags var det sommar. jag hinner inte med!

i morgon är det planerat en hemresa till småland. känns bra! m & p & f har ikväll berättat att det är finfint där hemma och att festen verkligen är på G! ska bli SÅ roligt. "typ bröllopsfest fast invigning" var förklaringen på hur festligheterna skulle gå till så jag ska minsann använda mina pumps! nu packning och sen godnatt!

barn, svett och tårar

dagarna går bättre och bättre. men nu är det utbränt till det yttersta och vikarierna står inte direkt i rader.. men det går! varje dag är bättre för barnen, de blir gladare och leker mer. men på ett sätt är det oerhört tungt fortfarande! fick dock en slemmig snorkyss mot min hals idag. det var bara mysigt för det var första gången jag fick hålla det barnet! han överlät sig helt till mig och ville bli tröstad. kändes jättebra! (även om jag fick sprita halsen där han gnosat in sig).

nu blir det kvällsmat med P och hans C som är påväg hit. blir spännande! :D

"nej nu kan vi dethär"

(fortsätter med morfar prosten tema.. var bara tvungen!)

(ur färjan kör bilar med campingutrustning på taken.)
-tack och lov att man inte bor i tält och får tvestjättar i öronen!
-tvestjättar kryper inte in i öronen, anmärker Carl, det är bara som folk tror! det har pappa sagt!
-jag har då lärt mig att tvestjärtar visst kryper in i öronen på folk, så det så.
-nehe! för det är fel. det är bara som folk tror!

prosten vänder sig mot prostinnan för att få medhåll då hon säger:
-men Carl har nog rätt, om han nu har fått lära sig att de inte kryper in i öronen.
-nej nu kan vi dethär. prosten är sur för att prostinnan inte höll med honom.
-MEN JAG VILL TITTA PÅ BÅTEN NÄR DEN GÅÅR OCKSÅÅ! (säger anton)
-men det går inte. den går inte förens om en och en halv timma. kom så går vi, Gerda väntar med maten!

jobbet går bra, jag har köpt fysiken-kort och i morgon ska ninni och jag dit! och sen blir det fredagsmys! (ääääääntligen helg!)

säger som anton:

"täääänk på att jag är skAAdad" (säger anton och viftar med bandage-fingret, när han i halvmörkret upptäcker carl...)

jag är skadad! precis som anton! förutom att jag inte vridit av en "bra bit" av mitt pekfinger i konservöppnaren, utan spräckt en nagel LÅNGT ner som svider och gör hiskligt ont, slagit i mittentån (på högerfoten) i en bänk så den är blå-lila och gjort ngt med axlar/rygg som gör ont! och jag blir inte ens matad oupphörligt med geléhallon, hur ska jag klara detta? stackars stackars mig!

för att förstå/tycka inlägget än någorlunda underhållande idag bör man ha läst/hört "morfar prosten"..

(...leker med små röda djuuuur...)

idioti

försvår inte varför hjärncellerna ibland tar ledigt. eller om de bara strejkar och vill ha mer träning eller näring eller något. men bortkopplade är de i vissa stunder av livet och hur man än försöker så vill de verkligen inte hjälpa till.

hjärnan vill inte heller prata med hjärtat. konstigt. de är ju ändå del av samma kropp, varför då tjura? idioti är vad det handlar om. fastlåsthet och att inte kunna komma loss ur det. tomhet och att inte hitta något bra i någonting. inte förstå meningen. det är ju högst konstigt när det finns SÅ mycket bra saker. men tomheten som finns och är ett faktum, den kommer inte kunna fyllas förens det finns något att fylla den med. och det säger ju alla att det kommer göra snart. snart kommer det finnas. men när?! och vem? tycker inte om när folk ljuger. och speciellt inte för att få en att må bra. för när man väl upptäcker att det inte är så som de sa så svider det mer än om det hade fått svida lite hela tiden. jag är trött på detta, jag är tom, jag är töstig. ska dricka lite vatten nu så har jag tagit bort ett av de problem jag har.

over and out

trött och hungrig

10 timmars sömn. måste varit ungefär ett halvår sen jag sov så länge.. men i natt gjorde jag det i alla fall. dagen idag har jag inte gjort något egentligen. sovit, ätit, kollat på film, ätit mer, sovit mer, vilat, badat, pratat i telefon, ätit och vilat lite mer. är bara trött och hungrig hela tiden. dålig kombination eftersom jag inte orkar göra någon vettig mat utan bara äter mackor och dricker te. inte speciellt mättande men gott i alla fall.

var nostalgisk innan och läste gamla blogginlägg. det var mycket som jag glömt bort, eller i alla fall inte haft i tankarna på senaste tiden. ganska roligt!

nu lyssnar jag på govenor andy och växlar mellan att hosta och nysa. detta blir en trevlig fredagskväll! (SÅ HIMLA PARTY!)

då var den här: -sommarförkyldningen!

trodde att jag klarat mig undan i år. löjligt egentligen. jag visste ju att det skulle hända. men nu? mitt i inskolningarna och när det är som stressigast.. brukar inte kroppen hålla igång då och bli sjuk sen när all stress släpper? hursomhelst så är jag sjuk. förkyld något så otroligt och nyser och snorar. det började igår med halsont och matthet.. gick med hasduk och sörplade te på jobbet och var allmänt ynklig. inatt sov jag dåligt, det var varmt och knöligt, och svettigt och gjorde ont överallt och jag var törstig och hade ont i huvudet och det enda med det tredje.. fick dock mannagrynsgröt och te till frukost och efter det blev det liite bättre och jag kunde till och med prata igen. på spårvagnen hem från m killades det i öron, hals och näsa och jag försökte andas så lite som möjligt på alla medpassagerare.. resten av dagen har jag kollat på svtplay, snytit mig och druckit beska droppar av röd solhatt som visst ska hjälpa mot förkyldningar.. snart ska jag sova. bara lite varm mjölk först så är jag nog piggare i morgon!

massa muffins

härlig dag idag! sol och varmt och glada barn. (både nya och gamla.) allt gick hyffsat lätt och som grädde på moset kunde jag sluta tidigare, plocka björnbär OCH fika med Honus! svävar på små rosa moln nu för att allt känns så bra även att det är väldigt krävande på jobbet nu så känns det ändå bra!

nu är jag trött som en fisk och i morgon är det nya tag igen! hepp!

sommarens sista smak

helgen har varit helt och totalt underbar! grill med syster och vänner i slottskogen på fredagskvällen. sol och prat på masthuggsberget på lördagen och sen dans och annat stojj på på kvällen. känndes skönt att få en riktigt varm och härlig natt innan sommaren är slut! visserligen är det ett tag kvar, men ändå nu fick jag en till sån kväll detta år iallafall! :) idag har m och jag kollat på "friends" och latat oss. känns skönt! i morgon kommer gamla och nya barn till förskolan och vi ska ha 3 "ny-nya" inskolningar och sen fortsätta med de 4 nya från förra veckan... tjofadderittan!

ht -09 (here we go)

härmed följer en liten beskrivelse vad som hände på mitt jobb kl 08.30-08.55

jag vankar av och ann med händerna i kors över bröstet. de andra lägger fram informations papper till föräldrarna och annat viktigt. det gör inte jag. jag har bättre saker för mig. jag går fram. och tillbaka. de andra dricker kaffe. jag vill inte ha. kan inte stå still. jag trippar mellan det nya "småbarnsrummet" och köket. till hallen. och tillbaka köket igen. tillslut säger S:
- men Sara, är du nervös?
- JAAAAH!! vadå? är inte ni det? de kommer ju närsomhelst!
de andra var såklart nervösa de med. men hade ju alla varit med om detta innan. fem i nio kommer de två första barnen och jag får en chock!
- eeeeh, vänta lite nu.. skulle inte de yngsta barnen vi tog in vara 2år?
men nej.. det visar sig att vårt yngsta barn fyllde ETT år i våras. tjena. detta kommer sannerligen att bli ett intressant år!

lasange med syster yster i eftermiddags och såklart en massa prat och inhandling av marimekko-tyg (till en av alla mina kala tomma väggar) och liten burk med prickar på. 50% rea men det kostade ändå skjortan..

oh MY! det har startat!

första dagen i den åttonde månaden.

jag är vuxen.

tycker jag själv. just nu. annars brukar jag inte tycka det. för vuxen är man väl inte när man bara är 19? då är man väl något mellanting? eller? när blir man egentligen vuxen? när man får fast jobb och egen lägenhet? när man gifter sig? får barn? när man inte längre får ungdomsrabatt på SJ? hmmm.. konstigt detdär, förr blev ju folk vuxna när de konfirmerat sig. och då är man 14år. (FJORTON ÅR!!! det är ingenting!) hursomhelst. idag kände jag mig oerhört "Grown-up". jag har nämligen fixat nya pärmar där jag har satt in alla mina viktiga papper, sånna från hyresvärden, banken, hyresgästföreningen, elbolaget, telefonabonemanget, lönespecifikationer osv. måste jag säga att jag är nöjd? känner mig oerhört duktig och vuxen! har även städat, sorterat, slängt och gjort i ordning i garderoben och resten av lägenheten. nu är semestern slut och i morgon börjar jag och A att jobba igen. ska bli roligt att fixa med de nya möblerna och lite annat småplock. och på måndag börjar allvaret! :)

dagens visa --> pengartrubbel med Govenor Andy en fin låt i dessa dagar!

hög luftfuktighet

vaknade av att regnet som smattrade på fönsterbläcket. la kudden på huvudet och vände mig om, ("klockan är ju bara halv åttaaaah..."). men det var den sovmorgonen det, smattret gick rätt igenom kudden och efter att ha tjurat under kudden en timma gick jag upp och sorterade tvätt istället för att ligga och tryna. nere i källaren knökades tre maskiner fulla innan det var dags för frukost. glad och nöjd fixade jag i mitt kök, diskade, lyssnade på radio och hade det allmänt trevligt. när väl tvätten var redo att hängas upp gjorde jag en tråkig upptäckt. personen som hade tvätt-tid innan mig hade inte hämtat sin tvätt från torkrummet. SUCK. bara att släpa upp all blöt tvätt för trappan och hänga i lägenheten istället.. alla mina galjar gick åt, duschstången är upptagen, stolar, över dörrar, hatthyllan och tillochmed över badkarskanten. (hur det nu ska kunna torka där vet jag inte men det går nog..)

men det är ganska mysigt att sitta inne med tända ljus (för att torka luften) när det ösregnar ute. nu blir det film!

hemma bäst?

regnet sköljde ner över fönstret på spårvagnen när den bromsade in vid en hållplats. droppar stora som vindruvor störtade ner mot marken och skvätte blåbärsstora droppar runt sig i vattenpölarna på marken som bara blev större och större. människorna på gatan hade ingen stans att ta vägen. även under taken regnade det, från sidan och underifrån av droppar som skvätte upp. hela luften var blöt av skyfallet. blev ändå inte förvånad över vädret när jag kom fram, eller att spårvagnarna krånglade och vi blev stående 20 min, att mitt gamla fönster satt kvar förvånade mig inte heller, (renoveringen är uppskjuten pga något-som-ingen-vet. inte ens på informationslappen fick vi reda på varför.). något som dock förvånade mig idag var att jag tog min nya fina röda baddräckt (med små vita prickar på) och begav mig iväg till en simhall och simmade en sväng. jätteskönt och påtiden!

semestern är snart slut och på söndag börjar jag jobba igen. en dag utan barn då det ska skruvas möbler och sättas upp namnskyltar! på måndag kommer de små, småå, smååå nya pluttisarna som ska börja! ska bli roligt, men ujj så nervöst..

jag är bra på att resa!

hemma igen från luleå! tog bara 18h att åka hem och jag kunde sova ca 1h av dem! :) mer än jag trodde! resan upp var lite mer lyxig än hemresan, eftersom vi stannade i "glada hudik" och fick mat och sovplatser hos moster A. tackar och bockar ännu en gång!

solen har varit uppe hela tiden, myggen har jobbat heltid, älven har varit kall och jag har inte badat en ENDA gång, något jag skämms lite över.. mat har vi ätit var 3 timme (som sig bör på dessa resor), forsar har vi sett. solbrända har vi blivit, regnblöta liksaså. en sak som jag tycker är väldigt häftig är att jag träffade en kvinna som var "skogs-same" och som efter våran sjungning skulle hem och jojka utanför stugan och sen märka renkalvar hela natten med sina bröder. (kanske ska tilläggas att hon måste varit mellan 60-70 år och pigg och RÅcool!)
jag tror jag jag ska bo i norrland på sommrarna! helt underbart att det var ljust hela tiden, igår när vi kom söderöver och det började mörkna vid 9tiden så känndes det helt fel och lite kusligt.. så norrland på sommaren, götaland på vintern! :)

neh, nu ska jag kolla om tvätten är klar och sen ska jag packa och ikväll åker jag och några av flickorna till öland! TJOOH! (dagens visa: come away with me - Nora Jones)

Småland - Norrbotten (tur och retur)

- gör en lista på saker du ska ha med.
- leta reda på allt.
- plocka ihop och stoppa ner i en väska.
- gör inget annat under tiden. (så som att fixa med musik till mobilen, vara inne på facebook eller läsa bloggar.)
-stäng väskan och du är klar!

käranån, jag ska till Luleå! det är långt borta. 126 mil närmare bestämt, nästan som till Italien. fast norrut.. ska bli spännande för jag har aldrig varit så högt upp i Sverige. undra om vi får se renar! vore högst intressant! :)

Jag säger att jag är stark, att jag har vart igenom det här förut. Jag kommer fortsätta, det finns inte mycket mer att säga nu. Något säger mig att jag blir borta en lång lång tid.

dagen blev natt. natten blev morgon.

en av de mest fantastiska dagarna hade jag igår. vaknade och åt frukost med syster och t. man fick INTE läsa tidningen utan skulle umgås och prata. (men jag fuskade, var ju tvungen att få veta vad som hänt i småland de senaste dagarna. som alla loppmarknader i Hjältevard och countryfestivalen i Hestra.)

spelade alfapet på altanen, under markisen, och lyssnade på regnet (som kom och gick tillsammans med åska var tionde minut..)

cycklade iväg med mor till skogen och plockade massa smultron och fyra små kantareller! hittade en groda också. precis brevid ett smultron satt en brungrå med svarta prickar på. iisch! men! jag skuttade inte iväg utan skrek bara "MAAAMMAAAAA det är en GROODAA här!!" men sen var jag inte så rädd, när jag väl fått ur mig lite skrik. fast jag ville inte plocka mer just där..

aftonen var lyckad. krocket, prat, saftkalas i färgglada plastmuggar, vänner och bagageluckeåkning. e och jag kände oss mer som lille e's vänner än de stora flickor vi egentligen är.. roligt var det hursomhellst!

tillbaka. (i olika bemärkelser)

kramar, kakor, spel, kaffe, skratt, internskämt, mer skratt, mer kaffe, mer spel. hemhemma

e berättade att hans väns familj varit med om en bilolycka. de hade krockat med en älg. alla mår nu bra och det enda som hänt var att de som satt fram hade fått glassplitter i ögonen. men, mannen som stannat vid olycksplatsen och ringt s.o.s hade en ögonskölj i bilen. så de kunde få ut glassplittret utan att ögonen skadades. helt otroligt och lite för bra för att bara vara tur, slump eller ödet. känns mer planerat än så. jag såg nyss bilder på hur bilen ser ut nu, efter olyckan och att de inte fick mer skador än glassplitter på sig är faktiskt konstigt.. det handlar om centimeter mellan liv och död. otäckt!

dagens visa <--- av Govenor Andy

SEMESTER!!!

wiihoo! nu är den här! ledigheten! :D är glad som ett barn på skolavslutningen och ska nu packa inför de fyra veckornas ledighet!

sooommar! <---- kolla in det och känn den skräckblandade förtjusningen fylla dig! (mest skräck)


min hand är bättre nu, gör knappt ont!

operation "sticka i hand"

ganska exakt såhär såg det ut igår då min sticka/speta/träflisa skulle ut ut handen. bara det att den satt under lillfingret men i samma höjd som på bilden.

hur-som-helst. jag hade fått in denna flisan i handen (i lördags) och försöke sen med olika knep, så som pincetter, naglar och nålar att få ut denna styggelse. men det gick bara inte. efter det att mina gäster, som var här över helgen, åkt hem med tågen ca 17.00 (söndag) så åkte jag till akuten. väl där fick vi vänta en timma på att komma fram till kassan där jag berättade varför jag var där. (kändes aningen fånigt...) sen fick vi vänta ca en timma till. då kom en sköterska och bad mig gå in i ett av rummen på kirurgavdelingen. där inne började hon att plocka fram skallpel, saxar, kompresser, plasthandskar och BEDÖVNINGSSPRUTA! (hjälp) sen försvann hon ut genom dörren utan att ha sagt istorstett något. *knackknack* in kommer läkaren. LÅNG, smal, brunbränd och heter (såklart) Göran och är 55+. han sätter sig ner och kollar på min hand, huuummar och tar upp sprutan från det lilla bordet där alla verktyg ligger. "tror det är bäst att bedöva, för jag lär behöva rota ganska mycket här. eller är du smärttålig?" säger Göran. "eeh, nej jag är väldigt smärtkänslig.. så bedöva du.. ehm... hur ont gör det att bedöva då?" säger jag (som nu inte alls tycker att det är lika spännande med sjukhus som jag brukar..) "det är ju väldigt individuellt, men det gör inte speciellt ont." säger Göran med sin lugnande läkar-röst. (vilket det inte gjorde heller). efter några minuters väntan på att bedövningen skulle ta så började den lilla operationen. då var det ganska spännande. men jag ville ändå inte kolla efter ett tag. blev alldelse snurrig och när sjuksköterskan frågade hur det var så sa jag ju såklart att jag var yr. då blev det som i värsta "city-akuten" eller något och de sa till mig att lägga mig ner snabbt och sen upp med benen och sänka huvudet och allt. DET var spännande, här får man en liten speta i handen och så hamnar man mitt något så serie-aktigt! SÅ yr var jag ju vissrligen inte.. men jag låssades lite så kunde de gott tycka lite extra synd om mig där jag låg och hade värsta korvfingrarna pga bedövning OCH hade en blodig hand med speta i. stackars, stackars mig. sen när Göran rotat ca 10 min så säger han "nu troor jag att jag fått ut hela, och jag vågar inte gå längre ner, för det är ett djupt sår nu..." så då fick jag mitt lilla sår tvättat och fick kompress och penicilin så det inte skulle bli infekterat. sen hände inte mycket mer.. men spännande var det!

detta var alltså den sanna berättelsen om min vistelse under operationskniven för första gången! (och enda hoppas jag)

reklampaus

<---- hittade detta fina reskit på apoteket när jag köpte plåster till mina sommarfötter, (läs: fötter med skoskav av flipflopps) och SB12 med vattenmelonssmak! 2 för priset av 1. jag är är nöjd! speciellt eftersom melonsmaken på SB12 är mycket godare än den vanliga..

(OBS! reklamen är inte finansierad av något företag utan taget ur egen ficka)

men sånt händer inte!!

ibland händer saker man inte förstår. man blir så paff och häpen och fattar verkligen inte storheten i det hela. idag hände en sådan sak. som den morderna kvinna jag är så kollade jag självklart min facebook och får där se att en vän skrivit följande till en annan vän "vila i frid". men kul? tänkte jag. så där skriver man inte!! det är inget att skämta om! klickade in på vännen som fått hälsningen till sig och ser där en hel MASSA små hälsningar av liknande slag. "kommer aldrig glömma dig, hoppas du har det bra där du är nu, tänker på dig, du är älskad, nu och för alltid......" blev rädd, ledsen, upprörd och förvånad. har inte förstått än och jag vet inte hur det gick till eller ens riktigt när det hela hände. har inte träffat vännen på något år och vi har ingen kontakt. men det känns ändå. att hon som var så glad och sprudlande inte finns mer. KONSTIGT! det kryper i hela kroppen på mig när jag tänker på hur sårbart livet är. det kan raseras på så kort tid.. nu är jag tom och vet inte riktigt vad jag ska göra. kanske borde sova lite? klockan är ändå ganska mycket..

(här kommer en fin sång. lyssna på den på länken därnere!)

Take this sinking boat and point it home.
We've still got time.
Raise your hopeful voice, you have a choice.
You'll make it now!
- Glen Hansard-
(nej jag har inte sett filmen once. men jag vill.)

en vecka kvar

slutade en timma tidigare idag.

har köpt jordgubbar.

mina fötter gör ont och är trötta efter promenad.

vill till öland v 30.

det var lite kallt att ha sommarklänning idag.

snart är det fotboll.

jag kokar te.

fördomar

att ha förutfattade meningar är vanligt. och något som alla har. jag tex. har (nog alltid) haft fördomar mot sporter av olika slag. det finns överklass-sporter och det finns "svensson-sporter".

exempel: hästsport, tennis och golf är exempel på överklass-sporter, medans fotboll och bandy är lite mer svensson.. men idag har jag ändrat lite syn på dethela. idag har jag nämligen golfat. gick en runda på 9 hål och fick till och med beröm för att jag inte var SÅÅ dålig som jag skulle kunnat va. det var svårt, men ganska roligt. och bara man har blodsockret i rätt nivå så går det bra!

visst, det är dyrt med klubbor och sånt men annars vet jag inte varför det skulle vara överklass.

fyra av fem toasters!

en stund på jorden

Somliga säger vi lever i evighet, fast döden är det sannaste som dom vet. Andra säger lyckan finns i ett ögonblick, fast dom aldrig hann i fatt de dom fick.

Om du går runt i cirklar, eller rakt dit du vill, om du står långt i från eller tätt intill. Vi spar alla lögner till morgonen efter och reser dom glas som föll under festen.

I kärlek och hat, fiende, kamrat, glädje och sorg, hydda och borg. Tar vi ett kort på barnen i sommartid, när dom dansar, när vi dansar. En stund på jorden.

- Cornelis Vreeswijk -

för att lyssna --> sommarkort

idyll

jordgubbstårta x6 (en mjölkfri men lika fin ändå) står redo för sommarfesten. solen skiner på den molnfria blå himmelen och ett bord är utdukat på gården med vit duk, nyplockade blommor, kaffekoppar och saftkannor. en mormor utbrister: "ooh, detta ser ut som framsidan på en finare veckotidning" när hon får syn på bordet med tårtor och tillbehör. barnen sjunger den inövade första versen i "idas sommarvisa" och sen blir det tårt-kalas. alla sitter på filtar i gräset, tillsammans och mumsar tårta. allt är så mysigt.


(TACK för att det snart är semester. jag orkar inte mer!)

det är så enkelt

"soooooooooommarlov, sooOOlen lyser skööönt! sooooooOOmarlov, gräset är så gröööÖönt!"

skolavslutning på skolan och våra små barn fick inte vara med. de stod och suktade med sina små näsor precis över kanten på staketet. de stod där i... säkert en kvart.. och kikade över på de stora barnen som sjöng, hade cirkusuppvisning och sjöng ännu mer.. avundssjukan gick inte att ta miste på, men de var ändå rätt nöjda när allt kom omkring. de fick springa runt och vara brandmänn, äta apelsin och bygga sandslott samtidigt som de "var på skolavslutning". de andra bara fick ju minsann bara sitta still.

i morgon kommer bubban. alias nya fröken för torsdag och fredag. blir trevligt! och ännu trevligare med "after work" med systrarna på torsdag! :)

sommar = +13 grader?

igår var jag uppe vid klockan 07.00 och gick morgonpromenad innan frukosten. sen iväg till jobbet och arbeta mina 8h. efter det roligt mötet då vi planerade sommarfest och vad vi ska ha för arbetstid EFTER semestern! :) känns härligt att det snart är ledigt och jag längtar verkligen till att bara kunna vara. det har varit fullt upp i mitt liv sen jag flyttade och nu vill jag vila! och det är bara tre veckor kvar! en fundering jag har är bara: VARFÖR är det så kallt?

All I have is you. It is all that I`m waiting for. All I need is you.
-Dead by April-

nu jobb! och idag ska jag minsann vara bästa fröken! (är redan starkaste fröken på jobbet.. HAHA!)

lycka är att ha en tvättid

sommaren är här och studenter visslar, sjunger och skrålar sig igenom staden för att fira att 12 års skolgång är över. jag ryser av välbehag och tänker på hur det var förra året, då det var jag som skuttade, skrek och skrattade tills jag grät av lycka och seperationsångest. OJ vilken grej! man förstod inte då att man verkligen kommer att sakna skolan och vännerna. eller förstod gjorde jag väl, men inte hur mycket vänner betyder, och hur fort de kan glida ifrån en och man känner sig som främlingar när man möts.. men så är det. man växer ifrån varandra på ett sätt. man växer ju åt helt olika håll.

nu ska här tvättas. hittade en tvättid idag när jag kom hem från jobbet och blev SÅ paff! man brukar behöva boka några dagar i förväg, men nu behövdes inte det! :) WIIHOO!

ska vi leka pussleken?

rubriken är hämtad från sagostunden på jobbet idag, då jag både ser (i ögonvrån) och hör när en pojke frågar en flicka om de ska leka "pussleken". båda blir förlägna och oerhört fnissiga.
många minnen från lekis dök upp, men då lekte hela klassen "pussleken" och det var minsann bara "fritt" vid två träd på hela skolgården... och hamnade man i lekstugan var det kört! där fick motståndarna pussa hur mycket de ville på en!! vi hade faktiskt lite regler (vad jag kan komma ihåg i alla fall) för halva rasten jagade pojkarna flickorna och sen var det tvärtom.....

hur som hellst, nu är jag packad och klar och ska bege mig till m. i morgon blir det jobb och sen sittning med Nile-City-tema (ska varkena vara adoptivpäron eller farbror-barbro. hade kunnat låna elinas fina röda sammets-sparkdräckt till den senare utklädningen.. det hade varit något!) och på lördag 12.02 går vårt tåg österut! :) wiiieh!

mellan hägg och syrén

om jag snubblat efter vägen och fått munnen full av grus.
om jag känt hur blodet runnit, från min mun ner på min blus.
och om inga goda skördar nånsin fötts ur allt mitt slit,
kan jag ändå konstatera: -allt som skett har lett mej hit!
-lisa ekdahl-

- förkylningen börjar ge sig.
- jag ska hem till småland i helgen.
- försommaren är här.
- det är den 25 i morgon (*klirr i kassan*)
- livet leker. det är nästan för bra för att vara sant!

egentligen inte vatten

eftermiddagssolen värmer oss där vi sitter på trappan och småpratar, äter banan och väntar på mammor och pappor som snart ska komma uppför backen. barnen berättar om vad de har gjort i helgen och vad de ska göra i veckan. eller.. ja, de berättar om allt.. (och inget)
ett barn har varit på Liseberg och berättar glatt att han kunde åka "slänggungan" alldeles själv. alla andra sitter tysta en stund och låter denna oerhört spännande information sjunka in.. när det gått ett tag och detta har fått hänga i luften ett tag så frågar jag om han åkt något mer än slänggungan. han skiner upp och börjar att berätta (med banan i munnen) och de andra barnen imponeras ännu mer av hans besök på nöjesfältet. men när pojken kommer fram till:

"...och så åkte vi vattenkopporna också" så kan jag inte hålla mig utan fnissar lite diskret bakom handen. han får då respons från i alla fall häften av de andra barnen som "OCKSÅ har åkt VATTENKOPPORNA."

alla barnen har haft vattkoppor under våren och att då blanda ihop det med "kaffekopparna" på Liseberg är ju inget konstigt.

tom

vet inte vad som händer. men nu känns det --> såhär.

en famn för mig.

På andra sidan jorden, på andra sidan stan.
Finns ingenting att göra, jag har sovit hela dan.
För mycket tid att tänka på allt jag ser hos dig.
Jag vet att det går över men det är lika svårt för mig.

Här finns så mycket vackert som jag inte kan se.
Jag drar mig sakta undan och solen följer med.
Jag vet vad jag behöver och jag stannar där jag är.
Det regnade idag och det finns en mening med det.

Var du än befinner dig, har du en famn för mig?

-melissa horn-

upprättelse

dagen igår var hemska. dagen idag har varit underbar. jag har varit den snäll-fröken jag egentligen är och hela eftermiddagen hade jag rooooligt med 5 av mina små vänner. en pojk var min frisör och gjorde en fin frisyr bestående av två "pippi-toffsar och flertalet spännen. de andra barnen pusslade och hoppade höjdhopp över kuddar som låg på golvet. sen hade vi pappersflygplans tävling och vi flög med flygplan hit och dit. uppochner och bakochfram. avanserade grejer! och det är ju något man kan bli ganska trött av... rätt som det var så kände jag någon krama mitt ben och jag satte mig ner för att prata lite.

S -hur är det med dig? mår du inte bra?
Barnet - jooooh, jag mår bra... men jag behöööööver en kram!
jag kramar såklart honom och vi sitter på golvet och kramas en stund. då kommer ett annat barn och tittar på och efter ett tag frågar han:

B2 - varför kramar du på hon?
S - för att han behövde en kram.
B2 - ville hon ha en kram?
S - ja det ville han.. vill du också ha en kram?
B2 - (förläget) - mmmmmmmh....

när båda fått sitt krambehov tillfredsställt fortsätter vi i godan ro att pussla och kasta flygplan och jag kände mig som världens bästa fröken!

(det där med "hon" och "han" är inte alla barn som greppat riktigt... utan alla är bara barn och det är rätt skönt faktiskt. inga könsroller här inte! ;D)

dagen när det gick för långt.

bläk. idag har varit en tråkig dag. jag har varit sur-fröken och haft kooort stubin. blivit arg direkt på barnen istället för att ha tålamod och lirka och förklara och ge varningar, som en snäll-fröken gör.. (som jag brukar göra alltså)

hemska hemska sara har haft ont i mage, huvud och ryggen.
(denna låt berättar egentligen om var man har ont efter en dag på mitt jobb, det är inte en barnvisa som man egentligen kan tro.) hur som helst sträckte jag mig igår när jag lyfte ett barn lite snett. så nu är det tigerbalsam på ryggen och vila som står på schemat!

lite reklam:
Bragos bokstavskex är inte bara goda, utan roliga också! - enjoy!

reunion

frida fläsk kommer till staden. och sara fetbén städar, fixar och fejar för att kunna ta emot sin gäst. nu ska det bakas blåbärspaj!

den vilda bebin

en torsdag klockan ett, ramlar bebin ner i mammas toalett.
men han dyker upp igen efter en stund. och skakar på sig som en riktig hund.

detta är inget som jag varit med om. men idag fick jag i alla fall berätta att man inte ska simma i toaletten. det var ett barn som ville "bada". men jag tyckte inte han borde göra det. (antar att han hämtat inspiration från citatet ovan ur boken "den vilda bebin" av Barbro Lindgren)

och idag fyller den minsta bebin Lovén 11 år. helt otroligt! tänker mig att han är sissodär 4 år och LÄNGTAR efter att bli 6år för då är man stor. och att sen en dag bli lika stor som Benjamin, det vore ju höjden av lycka. (och jag tror benjamin var 7år då födelsedagsbarnet var 4... ?) hur som helst. i morgon åker systrarna hem till småland. och det känns faktiskt helt fel. har inte förstått men på torsdag är det i alla fall dags. kanske förstår då. nu har jag inte gjort det i alla fall!

kollektivtrafik

in i spårvagnen kommer en hund. en sån som tjorven har på saltkråkan. men. den är ENORM! båtsman och familjen herbetssons framlidne "luffsen" är inget brevid denna best som nu ligger brevid mitt ben, som blir varmt när han/hon andas på mig. djuret är ungefär lika stor som två sånna där hundar och tassarna är lika stora som en katt. ingen liten vovve precis.
två högstadiekillar befinner sig i mitten av vagnen och skrattar så mycket åt denna jättehund att de inte kan stå upp, och resten av vagnen ler så mungiporna är uppe i öronen.. hunden ligger där söt och inte speciellt ledsen för att folk skrattar åt honom. mest nöjd. ägaren verkar inte heller ledsen utan han ler glatt tillbaka mot alla människor där han sitter med sin potatissäck på 2 kg. det slår mig då att jag inte är ett dugg rädd för denna SJUKT stora hund. för den ser så snäll ut på ögonen, (och mannen verkar ha lite koll på djuret i alla fall) men om den vill så kan den utan problem bita av mitt ben (som nu är lätt fuktigt av hans utandade koldioxid) hur lätt som hellst. men det gör han inte, utan de kliver av spårvagnen och högstadiekillarna rammlar också av och kiknande av skratt så vinglar de iväg och har fått sin dos av magträning.

(nu åskar det här i staden. blixt och dunder!)

uppe och på benen!

efter 3 h väntan på akuten (i torsdags) så fick jag äntligen träffa en läkare. hon upprepade de symptom jag berättat för en receptionist att jag haft - feber, huvudvärk, ont i halsen, ont i leder och tryck över ögonen. sen tittade hon mig i halsen, nickade och sa "oj! väldigt kraftig halsfluss.." utan att ta halsprov så skrev hon ut kåvepenin till mig och utan att fråga om jag åt andra läkemedel så sa hon hej då. (inte ens krya på dig). jag var högst upprörd och trött när vi gick därifrån. men nu är det bättre än bra. 

är tusen gånger piggare och i kväll blir det grillning och i morgon kommer kusin T hit! :D DET blir roligt!!

uppdatering

så. här har vi byrån! den är numera vit o fin!

gammalt groll (rensning av tankar)

varför!?
naiv och blind var vad jag var! men ångra kan man inte göra! fast just nu är det precis vad jag gör. för första gången på riktigt. ångrar. (fast det inte tjänar något till)
gaaaaaaaaaaaaaaah!

det kommer gå lång tid innan jag förlåter honom. det låter hemskt och det är det också. för man gör bara inte så som han gjorde. nu känns det längesen men det är det egentligen inte. hursomhellst är det gjort och han har förstört en bit av mitt hjärta som antagligen kommer läkas men jag vill inte att det ska behövas. jag vill vara hel. min tillit är inte den samma till någon längre och det gråter jag över. jag vill inte att det ska vara så. jag säger det igen. jag vill vara hel. hjälp mig att bli det!

tre år och inte så kräsen.

-den! säger han och pekar med knubbiga fingrar boken och ser på mig med nyvakna små ögon.
-nu i ro slumra in, i bädden så fiiIIn, soOm blomman påÅ äng, i guUUngande säng. och Guds änglar de små breda vingarna ut, och kring barnen de stå tills dess natten är sluut. sjunger jag med hes röst och känner hur jag varken kan komma upp eller ner på tonerna som jag vill.
han lutar sig bakåt och trycker in sig i soffkudden och slappnar av ännu mer undertiden som jag sjunger. när jag slutar tittar jag på honom för att se om jag ska sjunga den igen eller om vi ska bläddra. han snaglar på mig och säger med eftertryck - vackert.

det roliga är att han verkligen menar det!

vit dag. i flera bemärkelser.

det var vitt ute igen när jag vaknade idag. bara till att svälja och gilla läget. nu var det dags att plocka fram galonisar och vintervantarna igen. barnen var blöta och geggiga på jobbet och mina skor blev blöta och geggiga påväg hem. (men snaart är våren här på riktigt!!)

byrån är målad! eller i allafall första lagret och jag kände mig som martin timell eller dylikt när jag penslade på. och i min iver så målade jag också några små trälådor av bara farten!
mitt i målningen kom jag på att jag var tvungen att hämta tvätten i tvättstugan och hastade iväg i mina målarkläder och med intorkad färg på händerna. väl nere så var inte torktumlaren riktigt färdig och undertiden som jag väntade fick jag sällskap av de som hade tvätttiden efter mig. kvinnan nickade blygt till hälsning medan hennes make hälsade högt och ljudligt. sen frågade han om jag jobbade med "sånt där skitigt" antar att han menade färg eftersom det var det jag och mina kläder fläckvis var täckta av. men nej, "jag målar bara om en byrå" svarade jag "okej, okej" sa han då (med mammabrytning). sen suckade vi över tvätttiderna tillsamman och att två timmar är för kort för att man inte hinner tvätta och torka all tvätt på två timmar. sen tog jag min tvätt och gick. ("hejdåhejdå") trevligt. nu har jag träffat grannar från minst 4 olika hem.. spännande!

(vissa är fina i kväll. jag är rätt ful. och det är skönt!)

en näve näring

Lätt att falla
Hela vägen ner
Lika lätt att gå tillbaka
Efter tusen mil i regnet kanske sången skulle smaka
- Stefan Sundström-

idag är en sån där dag. allt är bara toppen o jättebra! har haft ROLIGT på jobbet, dagen har gått fort och barnen varit snälla. allt är bara underbart.
men så kom det och det slog som en riktig örfil: saknaden.

såg en bild på tre av mina fina vänner och det gjorde verkligen ont att se dem! har inte riktigt fattat hur mycket jag längtar efter dem.. och det kom så plötsligt. har haft så fullt upp sen jag kom hit att jag inte känt efter på det viset.
snyft och snörvel och det svider i ansiktet där tårarna rinner, för min hud är torr efter all utevistelse i sol, blåst och kyla. hmm.. måste nog härda mig lite så jag står emot mer. både mot saknad och mot väder och vind. fast, det är ju klart.. nästa vecka så packar jag mina pinaler och drar mot småland! och en vecka går ju fort!

en hemmafixare är född

kännde mig som en proffesionell målare när jag drog på mig de (av färg) stela diseljeansen och satte igång att sandpappra den slitna byrån.

grön färg skvätte åt alla håll. fast i pulverform. har grön färg i hela lägenheten. lite var stanns fast jag försökte torka av mellan sandpappringarna för att det inte skulle flyga runt så förfärligt och att det mesta skulle hamna på golvskyddet bestående i ett trasigt lakan.

någon gång i helgen ska jag hinna svätta på lite ny färg på min fina möbel och vart jag ska göra av mina kläder och spegeln, post och annat som brukar ligga i/på den är inget bekymmer förens jag ska gå o lägga mig. (allt ligger i sängen).

solen skiner!

klarblå himmel och sol som skiner in genom köksfönstret. härligt!
känns som solenergin går rätt in i blodet o omvanlas till (oerhört kreativ) rörelseenergi. har studdsat runt som en boll hela morgonen o skrivit lappar, läst papper, sorterat saker och ska snart ge mig iväg och köpa färg och penslar till byrån som ska målas om. har dock inte bestämt vilken färg det ska bli än. känns lite spännande och farligt. är impulsiv idag så det skulle kunna bli vilken färg som helst!

(snart snart kommer det kort på lägenheten. ska bara ladda kameran, måla om lite saker och få iordning lite mer innan jag gör det..)

((och förresten, jag är kär i en ängel))

edvin är en duktig frisör.

så. på allmän begäran (av Edvin, Hanna, Markus o Kristin m.f?) så lägger jag härmed upp en suddig och lagom vacker bild på när Edvin o jag lekte hårfrisörer. hur Edvin blev syns några inlägg nedan. detta är alltså vad Edvin åstadkom med mitt hår. tjusigt!

(roligare än såhär var det alltså inte. läs gärna ninnis blogginlägg på stygn.blogspot.com om ni nu känner er snuvade på någon konfekt som aldrig funnits. där finns lite läsning om just besvikelse..)

jag behöver i alla fall inte göra något quiz!

Hello Safride har skrivit låten The Quiz som är väldigt söt. videon är rätt tråkig. men för den som ändå vill se den o lyssna på låten så länkar jag den här.

You look nice alright, and I like the way you nod after everything I say. Like it actually means something to you. And I like your record collection, Townes and Jens with a hint of Rickie Lee.
And you've cleaned up the bathroom, made a really nice soup, but a bit too much sci-fi in your shelf with DVD's.
But there are things you need to know about me:
I'm weak right now, so weak right now. I need proof before I dare to open this heart. So I've prepared a quiz for you:
-Would you freak out if I said I liked you?
-Do you walk the line?
-Is your IQ higher than your neighbours? (And is it very much higher than mine)?
-Can you sleep when I grind my teeth?
-Do you look away if I slob when I eat?
-Will you let me be myself?
-Can you at all times wear socks? (Because I'm still scared of feet.)
And if I'd fall, would you pick me up?
If I'd fall, would you pick me up?
-Do you talk in the middle of Seinfeld?
-Do you read more than two books a month?
-Do you get racist or sexist when you've had a few?
-Is it fine if I make more money than you?
-Have you slept with any people I work with?
-Is there anyone you'd rather wish I'd be?
-Do you still keep pictures of old girlfriends? (Are they prettier than me)?
And if I'd fall, would you pick me up?
If I'd fall, would you pick me up?

hemma på min gata.

jag är ju ingen fru så hemmafru kan jag ju minsann inte kalla mig..
men en fröken är jag. på två sätt. både att jag är ogift o kan därför kallas fröken och att jag arbetar som förskollärare och där kallas för fröken. men just nu går jag bara hemma o tvättar, städar, bäddar o lagar mat (och sånt som man gör när man går hemma). alltså är jag en hemmafröken!


(upptäkte att mina kära grannar har trådlöst internet.. o shame on me, men jag tänker "låna" lite tills ja har råd o så att fixa eget! det negativa är att man inte riktigt vet när man kan ha internet pga att rautern KAN ju vara avstängd..)

onsdag

nu har jag flyttat och allt är BRA!! trivs i staden på G och börjar komma i ordning i min lilla lya. har för närvarande inget internet utan nås enbart på mobilen. har nämligen inte flyttat min adress än och planerar inte att ha någon fast telefon.. 

over and out! 

Kelso vs Edvin

finns en liten likhet i alla fall.

saken var den att lillebror och storasyster lekte hårfrisör igår.
en snedbena o vips blev det väldigt 70-tal. roligt! ingen längre förklaring.. men kan säga att vi blev barn igen o hade ett stort behov att leka! min frisyr blev jättefin. kanske lägger upp en bild såsmåningom...


(eller också inte)

inte så svensson

irriterad. det kryper i hela kroppen. som myror, kryper o kittlas. inne på falköpings station ska vi vänta 10 min och under den tiden kan jag lösa det I-landsproblem som gjort mig så onödigt irriterad.
-jag kan inte hitta min mp3.
rotar i väskan och det flyger upp t-shirts, hårvårdsprodukter och skor. (tackar mig själv att jag inte lagt underkläder överst och behövt genera den enda medpassageraren i hela vagnen som var "Bengt 55"...)
väl på plats igen med mp3 i öronen och väskan ompackad på hyllan ovan så käner jag mig rätt nöjd. lite trött och seg som man blir när man sitter still. men nöjd. låtarna på mp3 växlar och när takterna till Jozé González låt Heartbeat börjar så känner jag hur det bränner under ögonlocken och utan förvaning så rullar tårarna längst kinderna på mig samtidigt som jag ser ut över de snöklädda åkrarna i Västergötland. kändes (som min syster sa) som i en film. väldigt dramatiskt och filmaktigt. saknade och längtade så mycket.
underbart men hemskt att känslor kan vara så starka. (mest underbart, men hemskt när man inte får vara där man vill. alltid.) efter de 3, 4 tårarna så slutade jag gråta och stirrade tomt ut genom fönstret och åkte bara tåg och lyssnade på musik. var rätt nollställd. men sen, vips så var tårarna där igen o jag fullkomligt bölade. och för att inte göra något regelrätt fel som medmänniska/medpassagerare så försökte jag gråta tyst o snörvlade bara lite medans jag försökte torka tort ansiktet med händerna. (det gick sådär)
på ingång till jkpg skärpte jag till mig. och svalde gråten. skymtade mig själv i fönstret och blev rädd. totalt rödgråten. såg ut som jag-vet-inte-vad. men det får man! det är okej! man är ledsen ibland. och jag var det pga en så underbart bra sak. -för att jag är kär!

livet är en sand...

... som i ett timglas rinner. oh, du dyra liv som tynar och försvinner. låt oss leva upp den lilla tid vi hinner.
ur låten "du och jag" av Stefan Sundström.

o sanden rinner fort i mitt timglas i alla fall. nyss hade jag 7 veckor att göra ingenting på innan jag flyttade. nu är det en vecka och 6 dagar kvar tills jag bytt adress. och dessa dagar kommer att gå snabbt snabbt. åker tillbaka västerut i morgon och jobbar två dagar. sen stannar över helgen o vips är det bara en vecka kvar till flytten. ojoj..

"då har vi kommit fram till Nässjö som är slutstation för detta tåget och vi som har tjänstgjort idag vill tacka för oss och önska en fortsatt trevlig dag och välkommna tillbaka att resa med SJ. då var vi alltså i Nässjö. Nässjö nästa." en glättig kvinnoröst fyller hela tåget i samma stund som vi rullar in på järnvägsknutens spårområde. det är grått ute. klart det är grått i nässjö. staden som är grå-brun och ful. men det är ändå nästan hemma, så det gör inte så mycket hur det ser ut. ska ju ändå därifrån så fort jag kan.plockar ihop mina väskor samtidigt som Lars Winnerbäck sjunger "det hörs ett namn över vitklädda landskap. hörs en röst som är saknad. det bultar till i ett flämtande hjärta. -och piper till i telefon. det är visst nån som är tillbaka." i mitt öra. o jag tänker att det är mig det handlar om. låssas att jag är med i en musikvideo, men känner att det inte riktigt är rätt tid eller plats eller låt, så jag stänger av mp3 för att inte göra bort mig och ev. börja dansa på stationen eller liknande. 13.41 rullade vi in. 13.40 gick bussen till eksjö. HEJ dålig planering! men som guldkant på dagen kom mormiss som ett skott från Granhultet och hämtade mig!

bra dag! (och bullar och frallor med te i köket är också guldkant!)

att slå ihjäl sig

rubriken fick en ny innebörd nyss. jag kom underfund med att det verkligen GÅR att slå ihjäl sig! otäckt!

snön vräker ner på det smälänska höglandet. stilla och rakt ner men det är så mycket att det verkligen vräker ner! hum.. skulle jag gå eller cykla till mormor i detta väder. att gå tar ju längre tid vilket innebär att man är ute i kylan längre vilket skulle kunna göra att jag blir mer förkyld. nej, jag tar cykeln.
väl ute i snön märker jag att det är som att åka skidor utan skidglasögon när det snöar = jobbigt att se något. men jag kniper ihop ögonen och vinglar vidare. lagom fort. orkar inte bli andfådd med mina redan små små astmatiska förkyldningsluftrör. "detta går ju bra" tänkte jag. och rullar ner för den andra backen på de ca 200m jag nu cyklat. sen ligger jag där. på rygg med en cykel över mig. poff. sprattlar i snön och känner mig lite chockad och förvånad. ställer mig upp och borstar bort snö från lår, rumpa och rygg. "ooooooh AAAAAW" på sidan av vaden på högerbenet pulserar det av smärta. "ajajajajajajajajajaj! FY så ONT"!!
står där arg och irriterad och tittar på "snöängeln" jag gjort under min cykel. och titta, där snön är bortviftad från marken av mina panikslagna armar och ben är det ju is. hård, hal, glasklar is. men HUR dum får man bli? det har ju inte direkt varit plusgrader som smält bort den gamla isen innan snön började falla idag. suck. snöig från topp till tå haltar jag hemmåt mellan snöflingorna och känner mig aningen moloken. men, jag slog inte ihjäl mig. bara slog mig. ordentligt!

rubrik.

ändrat igen. men jag är inte nöjd nu heller.. vet inte vad jag ska ha för layout. har letat efter lite ovanligare men hittar ändå ingen som känns bra. fortsatte på temat grön men med lite rutor istället.. äh, det spelar ju egentligen ingen roll!

idétorkan är här.
får ta och vänta tills regnet kommer och ökar tillväxten!

väntan

i mitt varma sovbo vaknade jag upp med en killande känsla i öronen och som övergick i en dov smärta ner i halsen. med pipande luftrör, täppt näsa och kisande trötta ögon hasade jag mig ur värmen i sängen och ut i den kalla morgonen på jakt efter bricanyl och näsdukar. andas in medicinen för första gången på över ett halvår. håller andan och låter den stanna kvar i lungorna en stund. snyter mig och tittar ut genom fönstret. det är grått. puuuh, omotiverad att ens tänka att jag ska göra något av denhär dagen.

jag kan verkligen förstå de människor som blir deprimerade av att vara arbetslösa. jag har bara varit det i några dagar, men det är hemskt! jag tycker om att ha något att göra, känna mig behövd och att hjälpa till. fixar visserligen lite här hemma. men det känns meningslöst. tråkigt och segt. istället för att bli kreativ och göra en massa saker nu när jag har tid så blir jag apatiskt och gör ingenting istället. konstigt. men det är kanske en normal reaktion? att man känner sig lite uppgiven och skiter i allt.

ta dagen som den kommer.. visst det är väl något jag försöker göra. o igår och idag var det att göra ingenting. jag längar och väntar på framtiden. ser inte dagen idag som något mer än ett hinder som jag vill förbi. snabbt! lite hemskt att jag inte tar vara på tiden istället. men jag kan inte. vet inte vad jag ska göra. kan säga att min sysselsättning just nu är att längta. och det är jobbigt kan jag lova. väldigt jobbigt!

vitamin C

idag har jag tillfredsställt mitt vitamin C behov. ätit MÅNGA clementiner och druckit 1,5 liter "ganska god" multivitamin juice. försöker gardera mig mot en alltför stor förkylning varken orkar eller hinner med det just nu. fast, sånt får man ju inte välja själv..

en annan sak som tillfredsställts idag är den frida-abstinensen jag haft. många, många, många dagar utan fniss, prat o tankeläsning. puuh, jobbigt! och att ha flickebarnet uppe i Sattajärvi med finskt mobilnät gjorde inte det hela bättre. men. nu har hon kommit hem! detta firades med Geisha och Strong i min säng! (jag fick ta två av kuddarna och hon fick den som det var minst risk att någon annan än jag sovit på. säger inget, men det verkar som någon har bacillskräck?) vi tuggade glatt i oss de vita minttabletterna med orden: smile, peace, enjoy, love och no drugs på. ("no drugs" är de bästa... så är det bara!)
där låg vi o skrattade åt allt och inget. pratade en massa och tänkte likadant och sen skrattade vi åt att vi kan veta vad den andra ska säga.. känns som att vi träffat varandra varje dag sen studenten. allt det kändes som "vanligt"! som att vi fortfarande gick i skolan och hade åkt hem till mig efteråt och bara snackade strunt. men så är det inte längre. nu är det ekonomi, utbildning och framtid som våra samtal cirklar runt. och självklart relationer av alla slag. hallå? vi är ju faktiskt tjejer.. (o tjejer berättar ju 97% av allt som händer i sina liv för sina vänner. de andra 3% är vad tjejer berättar för sina pojkvänner vad som hänt med tjejkompisarna... hehehe!)

neh, en clementin på det här och dagen är fullbordad. over and out!

fem dagar kvar.

himlen är svart och stjärnklar. månskivan ligger på rygg uppe i det mörk och är inbäddad i en ljus gloria. det biter i kinderna och jag vet att jag kommer ha röda äppelkinder när jag kommer in. luften är så kall i mun, hals, lungor och näsborrar att det känns som den ska frysa sönder mig innuti. men jag fryser inte. nej, för jag är varmare än vanligt och blåser ut bollmande vit rök upp mot den mörka stjärnhimelen och ser den lösas upp och försvinna. (häftigt!) röken från den höga skorstenen stiger långsamt uppåt i den vindstilla luften och svävar bort mot väster. ovanligt, jag vet, men det är inte bara röken som far västerut. mina tankar drar också dit. så som det gula regionståget som avgick från nässjö 19.20.

29 timmar av lycka!

drakfrukt må vara snygg. men ack så äcklig!

det skulle liksom inte räcka till att försöka uttrycka känslor i ord. så jag skippar det. det kommer inte heller något rosenrött, sötsliskigt eller gullipluttigt. neh, för det har vi förkastat, hånat och fnissat åt. (ja, det var fler än jag som fnissade under den gångna veckan. det tyckte jag var roligt).

en sång ringde i mitt huvudet när tåget rullade ut från göteborgs centralstation 13.02 idag torsdag den 29 januari 2009. med trötta ögon, knakande axel och en slående känsla i magen av att jag gjorde något helt fel satte jag mig tillrätta och "sjöng" hela låten i huvudet..

Trams coming in, there's wind from the sea. But I don't feel cold, it's not shivering me, and I thought I didn't like this city but I've changed. Pass the place were I lived in 2002, and I can see the square close to my old school. In the middle of Northtown, just feeling good, did not think I liked this city. Thought I, thought I hated this city but, Gothenburg I came back to you. Now you be nice to me, then I'll be nice to you, Gothenburg I thank you. You gave me someone to love, and I really owe you! -Maia Hirasawa-

nu hemma i småland. efterlängtad syster och dotter har efter en LÅÅÅNG vistelse (på en vecka) i staden västerut återigen återfunnit sig i hemmets lugna vrå i huset på tallbacken. men snart går tåget tillbaka! (hurra)

leriga vantar, kikärtor och blöta pussar

i galonklädda overaller tulltar småttingarna fram som tjocka korvar. vaggar hit o dit och snubblar fram ute på gården. rammlar för minsta lilla och gnyr där de ligger på marken o inte "kan" komma upp. (visst, de är ganska osmidiga. mycket tyg och sen plast över. som i en påse full med tyg o sen ett barn längst in.) som en sköldpadda på rygg ligger de o sprattlar och gnyr. "du kan själv" och "försök" är vad man säger. hur ska de annars lära sig? vantarna är uppdragna över armbågarna på dem och ändå ramlar de av varannan minut. lera fastnar överallt. inte bara på vantar overallarmar och ben, utan även i ansiktet, håret, mössan, och i olika skrymslen och vrår som det bara inte KAN komma in lera i. där. precis där letar det sig in. suck. blött o geggigt. usch!

någon nyser vid matbordet. en annan klappar mig på kinden med samma hand som nyss torkade bort överflödig mat ur mungipan. en tredje kallar mig "dumma" och en fjärde springer runt, runt, runt, runt, runt, runt när vi ska gå ut i hallen och klä på oss ytterkläder. en femte gör sig lealös och slappnar av i varenda muskel hon har när jag ska ta på henne kläder. en sjätte blänger på mig och säger "neeheee" när jag säger att barnet ifråga ska sluta slåss med pinnar. en sjunde drar försynt i min tröja och mummlar blygt mot golvet "sittaidittknäääh?" en åttonde är blank av svett o ber om vatten efter "rallyracet". en nionde hoppar från en kökspall ner på mattan (jag-menar-bubbelpoolen) och den tionde kommer mot mig med uppsträckta armar och ropar "saaaaaaaraaaaaah" och ger mig en stor blöt puss på kinden o piiiiiper av glädje över att träffa mig. - då. precis då så älskar jag jobbet och vill inte byta bana. men vid närmare eftertanke är detta inte min grej. ett år. sen så kommer jag nog vara nöjd!

är

neh, detta funkar inte. orden gör inte som jag vill. meningarna blir konstiga och jag har skrivit om detta inlägget tusen gånger. men nej. det går inte. är inte som jag brukar. jag bara är. uppochner, ut och in. lite mer konstig än vanligt. men så är det och jag tycker om det! -att bara vara!

I'm a cuckoo!

oh hej o hå! resan blir inte direkt som planerat. jo, den blir av, men innehållet blir lite mer varierande.. C ringde från LM och berättade att Ci och S är sjuka. hopp. inte mkt att göra utan att säga att man kan jobba. eftersom 2 personal klarar inte av 16 barn själva. det är liite väl krävande. känns inte så roligt bara, att behöva jobba just detta veckoslut. jag hade ju planerat annat..! menmen. är man dagistant så är man. är ju faktiskt anställd hos dem!

men VE och FASA jag ska ringa mrs M. hyresvärden.. var verklien jättemycket fel i mitt kontrakt. bla. är jag (enligt dem) född 1984. och beter Josefine B (precis som tjejen som bodde där innan! KONSTIGT). hm. måste antagligen knalla dit i morgon efter jobbet o säga hejhejhallå.. är inte så sugen på det. men hur surt det än är att bita i det äpplet så måste det göras.. mumsmums!

over and out! wiiiho! här ska packas! :D

VA?!

idag har jag blivit förvånad många gånger! förvåning nummer ett var att det var mer snö ute, (som har börjat töa bort igen). "Va?! ja som verkligen inte trodde det skulle snöa i natt".

förvåning nummer två var att jag missade bussen. jag som inte brukar vara tidsoptimist cyklade 2 min innan bussen skulle komma och hann så klart inte med. "VA? missar JAG bussen?!"

förvåning nummer tre kom som ett brev på posten. (bokstavligt talat) brev från hyresvärden med en MASSA konstigheter som ja inte kunde begripa mig på "VA? hur kan min lägenhet krympt från 49 kvadratmeter till 46?! och jasså? bor jag i Växjö? jag som angav postadressen Eksjö...."

förvåning nummer fyra var ett sms från fillidutten. de tog inte bort hennes tandställning i Nässjö fasten hon ska opereras i Jkpg morgon. och tar de inte bort rälsen kan de ju inte operera "VA?! vad är detta? har inte tandhälsovården NÅGON form av kommunikation mellan de olika klinikerna?"

förvåning nummer fem. mina muffins. samma sort, två olika smetar men med samma ingredienser, samma värme i ugnen, samma gräddningstid ALLT var samma. ändå blev resultatet "VA?! varför är denna plåten med muffins typ "frasiga" uppepå medans de andra är mer "stunnsiga"?! högst konstigt!

förvåning nummer sex kom inte som ett brev på posten, utan på e-mailen. betygen från komvux. inte alls vad jag hade förväntat mig! "VA? hur kunde ***** få MVG i Psykologi A och inte jag som var bättre och gjorde alla våra inlämningar vi hade tillsammans?! :'( besviken!!!!!!

förvåning nummer sju, en glad förvåning "VA?! oj! solen skiner!" det var ett tag sen sist. alltid lika roligt när man ser att det finns något ovanför molnen!

förvåning nummer åtta är den sak som förvånar mig mest. jag är helt borta. tänker inte normalt. fungerar inte normalt. sover konstigt, drömmer SJUKA drömmar om sjukhus och någon form av systembolag i typ Ukraina där ellen o jag mötter lillebror titus. virrvirr. inte för att drömmar brukar vara vanliga. men detta är utöver det "normala".. "VA?! håller jag på att bli ännu mer knäpp?"

dagens visa - huvudet i sanden - familjen

sara goes arbetslös (dag 1)

precis detta hände mig idag. att jag åt ett klistermärke. fast på ett päron. som jag hade skivat i skivor. ganska klantigt att äta upp det då... upptäckte när jag tog en päronskiva att det var en liten bit klisterlapp där. då tog jag bort den och tänkte "puuh, va bra att ja såg den innan ja började äta, för det är ju så äckligt att få skräp i munnen". sen tog jag bort lite klistermärke från en annan skiva o sen letad jag o letade efter den tredje o ev fjärde bitarna. men neheeedå. ingenstans så. jag har alltså ätit klistermärke. mums mums! och återigen tänker jag tanken "VARFÖR dessa klistermärken på frukterna?!" (har någon ett bra svar så leverera gärna det omgående)

dagens visa: 2006 - Hello Saferide (gått på repeat i stortsett sen jag vaknade) dagens impuls: köp av tågbiljett till göteborg på onsdag. dagens rätt: frukt! frukt! frukt! (alla former, alla storlekar, alla smaker). dagens fulaste låttitel: My life would suck without you - Kelly Clarkson (dålig låt också förresten). dagens väckarklocka: monccan från götet ringde, "trevlig" som vanligt och berättade att allt var klart. (okej. kändes ju bra och roligt. men det känns inte så kul att veta att hon inte ÄR sådär trevlig som hon är i telefon..) dagens syssla: allmänt tråk, pyssel o fix. inget nödvändigt egentligen. dagens upptäckt: att jag äger verktyg. (skruvmejslar och dylikt. bra att ha!) dagens tråkigaste: idéfattigdom.

snillen spekulerar

"OJ snacka vadmuskler!" jag knuffar frida i sidan och armbågen o nickar mot några orienterare som kliver med sina älgaben framför oss. "vadå?" hon ser undrande på mig samtidigt som hon tar ut några hårstrån ur munnen "blääh, ja ogillar väldigt starkt att ha hår i munnen" fnyser hon och fortsätter "vadmuskler? vem?" "Orienterarna! han, men shorts.." jag nickar mot killen som går i mitten av de tre orienterarna framför oss. "OJ! ser helt stenhårda ut!" vi stirrar på vaderna framför oss när vi går uppför trappan till matsalen.
"hmm.. frida? varför har orienterarna så små rumpor för? är det för att de springer hela tiden?" "aah, det borde vara så.. hum.. undra om de är hårda...?" "va? va sa du?" jag är helt inne på skolmaten och kikar på de rå-rivna morötterna med blandade kännslor. "men, rumporna? kan.. inte du känna...?" "jovisst! vad ska jag säga? ursäkta kan ja få klämma lite på din rumpa för vi gör en undersökning om orienterares hårda rumpor?" "iiiihihihihih" frida kniper ihop ögonen o skrattar.

en mattant kommer med en hög tallrikar och en av orienterarna backar på mig lite. "var den hård?!" frida viskar flinande och nyfiket i mitt öra och tittar sen på mig, väldigt förväntansfull. "VA?!" "hans rumpa! var den hård?!" "men skärp dig frida! jag backade ju in i dig för att han inte skulle behöva backa in i mig så mycket" "jaha.... (tyst paus) ...var min hård?! "ööh, va?" "ja, min rumpa?" "DIN rumpa sitter på andra sidan av din kropp, kan ju inte ha känt det nu, men javisst, klart att den är!" vi skrattar alldeles för högt för vad som är socialt tillåtet i en matsalskö och lassar sen upp morötter på varandras tallrikar. fast att vi vet att frida kommer gnälla att de fastnar o rälsen o att jag kommer gnälla o säga att hela morötter är mycket godare.



(gällande titeln på detta inlägg så finns det en alternativ titel:
"Året var 2005 när vi gick i ettan på gymnasiet")

ett knippe kärlek!

i skydd av filtar och kuddar satt vi i soffan och pratade som bara nära vänner kan. om allt och inget och mycket direkt ur hjärtat. mycket flum (tex. *doohDOOH*) och en hel del allvar! ibland, även att vi pratar om allt, behövde en del ta skydd under en filt för att "klara av" att prata. fnissfniss och babbelbabbel. oerhört tjejiga och glada, men ändå spända för framtiden all tre. "hur ska det bli när...." var en fråga som ställdes mer än en gång under kvällen. men vi kom nog aldrig fram till ett bättre svar än "jaaadu... jag vet inte.." eller "...det blir ju bra..."

sen mitt i allt kom ju självklart föräldrar och stor lillebror hem och vi fick börja använda "kordord" när vi pratade. något F o jag är vana vid. (och H klarade av det bra tycker jag!) det enda kordord vi egentligen använde var "vederbörande" och det räckte. detta myntades efter att jag kom på att föräldrar har en förmåga att vara öron på ben som går runt och lyssnar en trappa upp. (fast de "veeeeerkligen inte gör det" om man skulle fråga dem/en av dem.) men ja tror de fattade lite ändå. inte vem de handlade om. men själva grejen. ATT det handlade om något/någon/några. och det gör ju ofta saker man pratar om. handlar om något/någon/några alltså...

"du säger du är stark. att du varit igenom dethär förut. du kommer fortsätta, finns inte mycket mer att säga nu. vi två hör hemma i ett rum med inga andra.... och något säger mig att du kommer bli borta en lång lång tid!
- Håkan Hellström-

"I am the ONE and OOONLYYY""

hoppa, skriksjunga, dansa, städa och SKRATTA åt roliga saker ja hittar i mina gömmor. (tex. brev, kort från lågstadiet, citat i matteböcker från gymnasiet..)

galet tokig dag! FULL med energi och mår så bra! iiiiiiiih! *hopphoppskuttskutt*

bitter verklighet.

Sympati är en känslomässig samhörighet med en annan person. Ofta innebär det att en person upplever ledsamhet, inte på grund av egen bedrövelse utan för att någon annan person som denne är välvilligt inställd till är ledsen
- Wikipedia -

jag är sån. oerhört sympatisk. fick sluta skriva ett arbete om ungdomskriminalitet en stund för när jag kom till "eventuella orsaker"så blev ja så arg och ledsen eftersom både barnmisshandel och incest dök upp som exempel på orsaker till varför endel hamnar i kriminalitet. och istället för att skriva så började jag fundera ut hur man skulle kunna hjälpa alla barn som har det så.
och efter en liten "varför-är världen-så-hemsk-och-orättvis-gråtstund" så slutade jag vara arg.
och som någon gammal och vis människa sa "svårt att rädda världen. men lite i taget så.." och det är ju faktiskt så. jag kan inte rädda världen hur mycket jag än vill.

livet leker!

dagen idag:

sov morgon, god frukost, få skjuts in till skolan, lämna in en hel hög med färdiga arbeten o få reda på att jag bara hade EN sak kvar istället för 3 som jag trodde! (GUTTANS) sen träffa Vanessa och tjôta en massa om allt och inget! (o nu när hon kommer hem till eksjö så flyr alla fältet. inte för att folk vill slippa Vanessa utan för att alla börjar få jobb härochvar och flyttar iväg.. surt!)

vi hann med en sväng till gymnasiet där vi träffade den bästa läraren någonsin! C är verkligen helt underbar! så vi "skvallrade" lite med henne och M en stund. -trevligt!

en rolig sak var också att vi träffade "mannen" som myntade uttrycket " SAAAARAAAAAAAAAH"

där snackar vi social människa. hej vad han kan prata!

efter en sväng på nya apoteket tigern (come to eksjö we got lions. och nu även en tiger! tänka sig. både lejonet och tigern... mycket apotek åt folket! -TVÅ apotek åt folket. hurra hurra...)

ja, till saken. på apoteket upptäcktes det att det finns ANNAT "mun-flour-skölj" än det äckliga jag haft. så jag bytte minsann! (lugn bara lung ellen, det är lika mycket fluor i detta, så min tandläkare blir nog inte så värst arg på mig.)

sen var det dags att åka hemåt igen.

en bra dag!

lite mer konkret?

"åååhmen, här ligger jag o ler som en annan groda"
"men, grodor är vi ju allihopa"
-Sara och Frida-

(idiotförklaring: "att le som en groda" = att le så mycket att mungiporna nästan är uppe vid öronsnibbarna. -med stängd mun).

If you knew my story word for word.
Had all of my history.
Would you go along with someone like me?
-peter bjorn and john-

säger det igen. "vart tjyven ska detta barka hän?"

*ler som en groda* (käranån)

små lätta moln

varför stoppar man sig själv när man egentligen vill säga och göra mycket mer än man vågar? är det just för att man inte vågar? för att man är lite sådär småfeg och medelsvensson och inte ska "komma här och våga saker"? eller är det för att man inte ska göra saken man egentligen vill göra men inte vågar? bara för att man inte ska göra det? för att det inte är "meningen" att man ska göra det?

inte vet jag. men jag tycker jag är rätt modig och gör mycket mer än jag egentligen vågar. är jag konstig då? för att jag gör detdär jag egentligen inte vågar och inte har något stopp? (i vissa fall gör inte ens jag saker jag inte vågar. men jag gör mycket ja inte alls vågar). rör jag runt i "saker som inte ska hända"-grytan eller är det meningen att just jag ska göra saker jag inte vågar? (för livrädd är jag och hjärtklappning till tusen har jag. men det låssas jag inte om! biter ihop och kallsvettas).

nu när jag tänker efter så skulle jag aldrig våga göra endel av de saker jag gjort. men jag har gjort det! blir helt nervös och hjärtat slår fort nu när jag bara tänker på det jag gjort. HUR vågade jag? shit! mycket med hjälp av flickorna och min envishet och "äh, det är väl inte så farligt"!

aah men, hursomhellst. det spelar ingen roll. jag är glad nu ATT jag gjort det jag gjort! otroligt glad faktiskt. och det är kanske det som är belöningen för att göra saker man inte vågar? att man kan bli otroligt glad och nöjd efteråt! (om inte allt går åt skogen innan vill säga... :D )

(observera att många av mina texter är skrivna med ett stort mått självdistans men även självgodhet...)