måndag 27 april 2009

kollektivtrafik

in i spårvagnen kommer en hund. en sån som tjorven har på saltkråkan. men. den är ENORM! båtsman och familjen herbetssons framlidne "luffsen" är inget brevid denna best som nu ligger brevid mitt ben, som blir varmt när han/hon andas på mig. djuret är ungefär lika stor som två sånna där hundar och tassarna är lika stora som en katt. ingen liten vovve precis.
två högstadiekillar befinner sig i mitten av vagnen och skrattar så mycket åt denna jättehund att de inte kan stå upp, och resten av vagnen ler så mungiporna är uppe i öronen.. hunden ligger där söt och inte speciellt ledsen för att folk skrattar åt honom. mest nöjd. ägaren verkar inte heller ledsen utan han ler glatt tillbaka mot alla människor där han sitter med sin potatissäck på 2 kg. det slår mig då att jag inte är ett dugg rädd för denna SJUKT stora hund. för den ser så snäll ut på ögonen, (och mannen verkar ha lite koll på djuret i alla fall) men om den vill så kan den utan problem bita av mitt ben (som nu är lätt fuktigt av hans utandade koldioxid) hur lätt som hellst. men det gör han inte, utan de kliver av spårvagnen och högstadiekillarna rammlar också av och kiknande av skratt så vinglar de iväg och har fått sin dos av magträning.

(nu åskar det här i staden. blixt och dunder!)

Inga kommentarer: