Haft en fantastiskt påsk hemma i Småland, men upptäckte en jobbig sak av att vara där. Jag är helt slut. Magen protesterar i magkatarr, huvudet susar, jag har ont i kroppen varje morgon när jag vaknar. Känns som tecken på att något är lite jobbigt... Har funderat och börjar förstå vad som händer med mig.
Det är lättare att vara arg på någon och skjuta dem ifrån sig än att visa att man är ledsen för att man inte kan ses så ofta man vill! Det är enklare att inte höra av sig till folk för att det är smidigare än att göra det, ha roligt ihop och sedan behöva må dåligt efteråt för att snart, snart, snart är det dags att börja säga hejdå - på riktigt. Inte för gott, men på riktigt. Det är smidigare att låta skolan och serier uppta hela ens vakna tid så man slipper ta itu med faktumet att om 2 månader bor jag inte i Göteborg längre och då måste alla mina tusen saker vara sorterade, bortskänkta, sålda eller slängda. Vill inte, känner inte för det, orkar inte.
Allt är inte så lätt just nu och även om jag vill träffa vänner och familj så orkar jag inte. Inte just nu, inte just idag i allafall, kanske inte i morgon heller. Får se. Tar en dag i taget och hoppas på att stressen inte ska äta mig levande. För den har börjat med magen, vem vet vart den går härnäst!
Over and out!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar