rakt. rent. vitt. sterilt.

sjukhus är verkligen sterila. allt är korrekt. rent. rakt. vitt.
var-sak-på-sin-plats-principen. jag gillar det. för där finns något jag inte har:
-struktur!

visst, jag är strukturerad. men på mitt sätt. som jag skrivit innan jag
tycker om ordnat kaos. men egentligen gör jag nog det pga att jag är för lat för
att hålla ordning runt mig.
eller lat och lat. jag hinner inte. har alltid fullt upp.
har alltid något på gång. skolarbete, praktiken, kören, mina små gröna älsklingar,
UR, 1-timmars-jobbet-på-helgen-som-jag-inte-vill-ha-men-behöver och så självklart vännerna och familjen.
men det sista ser jag inte som jobbigt, utan bra och roligt! (skönt att ni finns! och tack för det!)

och sen ska jag hinna vara bara sara med. att göra ingenting, eller träna eller läsa, fixa, greja, kolla på film, blogga, tjöta med folk på msn. alltså vad-som-helst!
och det tar jag mig tid till. så att allt det andra som ska göras blir lidande.
dumt! jag kanske är självisk? egotrippad?
äh, jag vet inte. hinner inte tänka på det nu. har en fetingslutuppgift i psyologin som ska bli klar!

Küss

ovisshet

här får ni se. sara leker kläd-blogg! hhahaaa! det trodde ni inte om mig!

klänning - rut mf.

grå chinos - gina tricot

polo och örhängen - hm

praktiken börjar snart! hjälp! vet inte alls vad som förväntas av mig! jag kan ju egentligen inte detdär. men jag vill kunna det! ojjoj! men idag skulle jag bara få kläder och nyckel-kort och så.. blir nog bra!

något som är bra är att förkyldningen är nästan borta! hurra hurra!

nu lunch, sen bussresa!

sommarens sista smak

åh ljug. ljug och kyss mig hårt en sista gång!
inga röda ögon, låt ta oss för vad vi är - världens bästa flirt och sommarens sista smak!

jag längtar! vi ska bort! flickorna ska bort på vifft! vi ska iväg och njuta av sommarens sista smak. samtidigt som vi ska välkomna hösten. med öppna armar!(och plånböcker.. höstgarderoben behöver fyllas. i alla fall för min del).

att dansa genom staden, likt en virvelvind sväva fram över kullersten och asfalt! det är lycka!
i värmen, i solen, i vänskapens glans! inte mycket kan slå det!
en ljuvlig känsla som sprider sig genom hela kroppen, från topp till tå! som doppad i guld. gyllende! inifrån och ut. gyllende!
så känner jag mig. går inte att beskriva bättre. förgylld!
förgylld av allt gör livet värt att leva. kärleken! till familj och vänner.
det är stort! större än jag förstår. det är en enda stor lycka!

i läkarens våld eller vård?

bedövning, beskt, stickigt, domnad, instrument av metall, ett grävande, kraffsande, ilande. inget farligt alls. bara lite ilningar.
men J han var verkligen omhändetagen idag. han lades på operationsbordet "runt lunchtid" som han syster uttryckte sig. vet inte hur det gick. vet inte hur det var. lokalbedövning eller nersövning? ingen aning. hoppas, tror och ber om att det ska ha gått bra och ha gjort honom helt och fult fungerande i ryggen igen!

från att ha varit klar till att ha lika mycket till att göra är inte roligt. en har hoppat av kursen och det innebär att jag ska göra hennes arbete i grupparbetet också. tills på fredag.. men det ska nog gå! inte så svårt. mest surt och jobbigt!

kroppsvätska. hua!

ordentligt tung i huvudet. pannan och kindbenen känns trånga. som om allt i huvudet har växt sig förstort och inte får plats längde. hua!
näsan är röd, tofflorna är på, mjukisbyxorna och tjocktröjan med!
jag skulle verkligen passa in i vilken reklamfilm för olika förkyldningsdämpande medel. som den som blir glad över att det finns hjälp att komma ur förkyldningen.. ser ut som en sådan steriotyp av en som har förkyldning. (ja. jag har håret uppsatt i en rufsig tofs och hasar runt och snuter mig hela tiden).

teet, sinova, näsdukarna, boken och nässprayet är mina vänner! (med flera)

att stråla.

allt flyter på! verkligen allt! jag fattar inte hur jag gör! men jag mår bra. oförskämt bra!

det är en lycka att få leva! kan inte alla känna såhär?! det är SÅ skönt!

solrosorna har växt sig höga.

höga och långa. mycket längre än jag! de är fina nu,

precis så som de ska vara. lagom utslagna och fina. saknas bara lite sol åt rosorna. så de kan skina ännu mer!

snart skiftar alla löv till samma färg som de. då ska vi stråla ihop, löven, solrosorna och jag med min orange-gula halsduk. (som tjejen på JC "var tvungen att veta VAR jag köpt"!! -"loppisfynd 20:-" svarade jag. OJ vad paff hon blev.. hehe).

det blir härligt! härligt att fortsätta stråla! för det gör jag nu. mh. lycka!

snabbt.

det gick fort. från början till slut. lille e hjälpte också till. han var med.
...och han var "minsann inte vek!!" det taggade mig och vi kom längde än innan! skönt!

mjukisdressen är på, ljusen är tända, lisa sjunger och jag äter vindruvor.
mysigt!

som så många andra gånger tänker jag - åh, mitt rum får aldrig bli stökigt igen, såhär rent o fint vill jag alltid ha det...!
men så blir det aldrig. jag har ett ordnat kaos runt mig.
andra ser kaos, oordning, en enda röra.
jag ser inte det. jag ser var jag har mina saker. på ett ungefär i alla fall.

ny erfarenhet

ringde C o frågade om hon ville vara referens åt mig nu när jag ska söka till högskolan. det ville hon. vi pratade på. om ditt o datt o hon undrade hur det gått med J.
jag berättade och det hon sa då var. "OJ vilket barnsligt beteende" och "mmh, du har ju iallafall fått en ny erfarenhet".

ja, så är det ju. kanske inte en sådan man kan skriva ner i meritlistan...
men ändå. en livserfarenhet.

det är bra!
känns bra.
jag mår bra.
jag är bra!
B R A!

galla är gult.

det började dovt, lite lätt, långt ner, långt in. ingen fara. "trött o lite åksjuk", tänkte jag.
så fel jag hade. sen började det. i timmar höll det på. konstaterade efter många om och men att galla är inte gjort för att se dagens ljus. det ska hållas gömt och instängt. inne där det är mörkt!

kvällen gick. en enda lång plåga. trodde jag hade mått dåligt innan. detta var inget mot det. matförgifting? vet inte. kan va så.

morgonen grydde och kallsvettig o trött efter gårdagskvällens "jobb" vaknade jag till liv och kännde nästa sorts smärta molna i buken. "NEJ! det ÄR inte sant!" men jo. det var det.

SUCK! allt på en gång. jahaja. men min största sorg är att inte kunna gå på E, H o Ks 18 års fest i kväll.. myndighetsfest x3 är inget man vill missa! speciellt inte när det är 3 av de bästa vännerna som det handlar om.

men får vara glad. har installerat den nya datorn HELA eftermiddagen. så nu kan jag fortsätta pilla med den. om jag orkar.

brev, personligt sådant.

det snurrar i min skalle!

kliar, river, sliter, drar, bänder, vrider, vränger.
mitt huvud jobbar som en tok. hjälper det? ah, till viss del.
personligt brev. nu ska det göras, blotta det som blottas kan!
(av personlighetens goda sidor alltså).
lätt att hamna i fällor, dra in floskler och upprepningar.
vill inte bli sedd som den 5000de tjejen i ledet som skriver att "jag är en glad social och frammåt tjej i 20 års åldern". puuuuuuuuh!

i morgon blir det simintyg som ska skaffas. blir roligt! härligt att lukta klor sen när jag ska ut i skogen. då kommer jag inte glömma civilisationen i alla fall. känns tryggt!

ìnlärningspsykologiskt synsätt?

det är inte roligt längre. ont i magen av stress. allt ska göras nu. uppsattser, grupparbete, läsa, fixa, greja, skriva, ordna simintyg, printa ner ett BRA personligt brev, springa, baka, leva, andas, handla, hämta barn (<--låter vuxet, eller hur?), laga mat, tvätta, sy, diska, städa. jag får inte plats!!!

uääh. odiciplinerad som jag är så skiter jag i allt. dumt dumt. gör lite här, lite där, men får ingen ordning på det hela. inte alls bra.

o ute öser regnet ner. det känns i alla fall bra. då behöver jag inte få ångest för att jag sitter inne i "det vackra vädret".

berättar. precis. hur. det. var.

"Du sålde mitt hjärta på realisation och du sålde min stolthet, på närmaste auktion.
du sålde min värdighet och min innersta hemlighet. Av allt det jag gav har du ingenting kvar,
jag ger vad jag har men du ger ingenting tillbaks.

Jag lämnar dig här, jag måste gå nu. Ja, jag lämnar dig här för jag vill aldrig, aldrig, aldrig bli som du.

För du sålde ditt hjärta du sålde din själ så inte känner du smärta
när jag tar mitt farväl. Inget smärtar en hjärtlös man. Säg vad en man utan hjärta inte kan. Av allt det jag gav har du ingenting kvar. Jag ger vad jag har, men du ger ingenting tillbaks"

shit. f o jag lyssnade på lisa ekdahls "du sålde våra hjärtan" och den stämmer EXAKT in på mig! ojoj. så var det verkligen. o jag som lyssnar på den 1000 gånger o aldrig tänkt på den så.. men så är det. man kan inte tänka på allt. hela tiden.

the bilCD "en väg till livet"

-nu är den här! en blandning av gammalt och nytt. något för ALLA smaker! "THE bilCD!"

är nöjd. fick verkligen till den som jag ville ha den! en blandning med allt från elvis till Metallica o nightwish, goldfrapp, stefans sundström och "bag in the box - låten" (sista låten där BARA för att få se hur elina reagerar..)

K Hj o jag tog en sväng för att kolla om den var i den klass en bilcd ska hålla. och den fick godkännt, kanske tom Vg? så där åkte vi, genom Ingarp, till Höreda o så hem igen. bara för att! vi har körkort o då kan man göra så! K fick sitt EXAKT en vecka efter mig.. han körde upp samma tid som jag! väldigt roligt!

far och jag ska snart åka till jkpg och kolla dator och Polis-info på A6 (skulle vara ngn rekyterings-grej där idag) roligt! får se om skivan funkar lika bra med far som med vän!

"det är svalt, men inte kallt. ljust är det redan, men solen har inte gått upp. det susar från vägen där bilarna snabbt ska fram, fram till sitt mål, för att leverera människan i.
jag hostar, stör den förövrigt tysta stämningen som rår i skogen, hostar och spottar ut slemmet som fastnat i min hals och ger mig svårt att andas.
gruset knastrar och rullar under mina fötter. det är skönt, fridfullt och härligt. men jobbigt. suger i mig syret som en dykare ur en tub. jag är glad. eller nej, lycklig är mer rätt ord. jag har aldrig levt på detta sättet innan. det är som att ha vaknat till liv efter en lång natt, eller som att ha blivit frisk efter år av sjukdom. jag suger i mig livet! för det är dumt att vänta. ingen vet vad som händer. eller när!"

DU är vackert väder!

lördagsmorgon. vi var vakna. fnissiga och trötta efter nattens strappatser. trötta in i märg o ben. o i mitt fall, själen, hjärtat. det innersta i mitt jag.

efter mycket fniss o trötthetsprat så vill jag upp. sätter igång tjajet.
det börjar lite grann med "men nu går vi upp va?" fortsätter med "kom igen nu dååååååh" det stegras o blir mer desperat "SNÄLLA! KAN vi inte gå upp nu?!"
efter mycket om och men kommer det till det västa som kan komma: "MEN hallå, det är ju så vackert väder!"

C kontrar med "DU är vackert väder". fint sagt.
detta blev helgens grej. att säga "DUÄR" om allt. roligt, till viss del irriterande, men mest roligt.

slutsatsen av detta då? att jag blivit vuxen pga jag vill gå upp o njuta av det vackra vädret?
nej.
att jag kom upp i tid för att hinna med slumpen, ödet, guds pekfinger?
ja.
kalla det vad du vill. men mötet på torget var en befrielse. o att få skrika ut på storgatan vad bland det bästa jag varit med om! härliga liv som har så mycket att erbjuda! jag njuter av framtiden! detta är underbart!

att inte göra något

det känns meningslöst. jag gör inget! inget vettigt! tack o lov för de få läxor vi fått i psykologin.. men gör jag dem då? nej. jag är odiciplinerad o läser hellre annat, gör annat, fixar o grejar. men inte med något "ordentligt". jag kan förstå om arbetslösa får panik av att inte ha ngt att göra. jag har både arbete o pluggar. men endå känns det lite meningslöst.

"jag är bra på att vara själv, men usel på att vara ensam.
Och jag känner mig bara så väldigt tom ibland.
jag klarar mig a-a-a-a-a-ldrig ensam!"