"Bara" c-uppsats kvar!

Då var jag äntligen där!!! Jag har "bara" c-uppsatsen kvar till min kandidatexamen och till att kunna ansöka om en legitimation hos socialstyrelsen. FAB!! :D

Idag avslutades nämligen tråk-KUF och det firades med mat och fika på rosencafét i trädgårdsföreningen med syster yster och MAMMA (som var i stan med sina elever). Fantastiskt mysigt och roligt och allt! Sen bar det av till Villan för trädgårdspub. Fin mat som jag dock inte orkade äta eftersom jag redan gjort det på rosencafét, men fin dricka och fina människor fanns det också så jag hade en riktigt trevlig kväll! :)

På vagnen hem får vi det roliga meddelandet "denna vagnen är sen så måste vända i bellevue". Hopp. bara att byta! Nästa vagn är inte lika rolig. En full sjua med samma innehåll. Alltså fullt vare här... Suck. Orkar inte! Mannen som kommer och sätter sig mitt emot mig, dirr efter att jag gått på vagnen, ser ut som en avkomma av Per Oskarsson, Leif GW och Elton John. Kärevärld. Känner bara hur jag inte orkar köra min klämkäcka "Nej jag orkar inte prata just nu, är lite trött, du får ha en så fin kväll"... Utan kör *stirra-ut-genom-fönstret-och-verka-sjukt-ointresserad* istället. Det senare alternativet fungerar bra. Får dock nästan mun-mot-mun-metoden (15cm avstånd) och ett "hur är det med dig då lilla vännen, du ser trött ut", utandats i ansiktet på mig. Men jag kör på med min ointresserade min och verkar astråkig. Funkar. Winn! Han var inte på något som helst sätt hotfull, otrevlig eller skrämmande. Bara irriterande. Jag åker spårvagn hem och orkar inte prata med någon, varför ska jag då behöva göra det bara för att jag är jag?! (Eller få känslan av att jag borde, att jag kanske måste, att jag har en plikt). I mitt yrke kan jag vara larvigt professionell och prata med vem som och om vad hur länge och mycket som helst (nästan i alla fall). Men när jag är ledig är jag ledig och orkar faktiskt inte vara så medmänsklig som jag kanske vill vara. Jag är bra ändå! :) (Heja mig).

Aja. I morgon blir en riktigt fin dag! Ska bli mer än kul!

Over and out!