måndag 25 februari 2013

Varför?

Som en hink iskallt vatten sköljer kallsvetten över mig. Illamående, kvalmigt, fryser, svettas, ont i huvudet, ont i magen. Ångest.

"Jag har gjort fel".

HUR?!

Diskuterat, gråtit, ilsknat till, resonerat, funderat, gått igenom, gråtit. Hulkat, snyftat, pipit, torkat stora tårar. Blöta kinder. Svullna ögon, ledsen ond mage, ledsna ögon, trötta ögon. Trött Sara.

Ny vecka, ny handledare. Berätta om. Och igen. Och igen. Diskuterat, blanka ögon, inte gråtit, darr på rösten. Resonerat, funderat, gått igenom. Nästan gråtit. Ansträngd andning, ansträngd Sara. Stel student. Kramp i magen.

"Alla kan göra fel."

Krampen släpper. Klockan är 15.35. Genomgång av dagen. Reflektion, funderingar, färdiga för dagen. Klockan 15.45. "Jag är faktiskt duktig". "Ja Sara det är du".

Matt. Tagen. Trötta ben, trötta fötter, trötta ögon, trötta öron. Trött kropp, trött själ.

Hur det hände? - Vet inte, blackout.
Vad som hände? - Jag gjorde fel.
Vad händer nu? - Jag vet inte. Antagligen mer reflektion, mer sammanbiten student som kämpar med tårarna, kämpar med ångesten för att det blev fel, kämpar med kraven. Allt. Ska. Vara. Perfekt. Inget får gå fel. INGET!

3 kommentarer:

mormor sa...

Sara,vi älskar dej!

Mamma sa...

Igår såg jag en film om mörkhyade Nannys från 50-talet. Help. Hon sa till barnet hon uppfostrade:
"Säg efter mig, Du är smart, Du är snäll, Du är viktig". DU ME´ SARA. Kram

Anonym sa...

Du ska säga
Jag är smart
Jag är snäll
Jag är viktig
Mamma