över 20 000 steg

morgonen grydde, en rosa-orange-sprakande morgon, med klarblå himmel o iskristaller överallt. vackert! jag lämnade mitt varma sov-bo och begav mig ut i livet.

ut i det kalla och nya. träffade nya och gammla människor. hälsade. var artig. var sara.

väl framme vid dagens mål upptäckte jag att jag var en vecka förtidig. jaha? o nu då?

jag begav mig hemmåt igen. hade tänkt gå en liten bit.

men jag gick hela vägen. över 20 000 steg. solen var mitt enda sällskap och så kossorna i torsjö. men sen var jag själv. ganska skönt. trött och kall, men glad och lycklig kom jag hem och förvånade mor. men vadå? det var ju en vacker dag!