operation "sticka i hand"

ganska exakt såhär såg det ut igår då min sticka/speta/träflisa skulle ut ut handen. bara det att den satt under lillfingret men i samma höjd som på bilden.

hur-som-helst. jag hade fått in denna flisan i handen (i lördags) och försöke sen med olika knep, så som pincetter, naglar och nålar att få ut denna styggelse. men det gick bara inte. efter det att mina gäster, som var här över helgen, åkt hem med tågen ca 17.00 (söndag) så åkte jag till akuten. väl där fick vi vänta en timma på att komma fram till kassan där jag berättade varför jag var där. (kändes aningen fånigt...) sen fick vi vänta ca en timma till. då kom en sköterska och bad mig gå in i ett av rummen på kirurgavdelingen. där inne började hon att plocka fram skallpel, saxar, kompresser, plasthandskar och BEDÖVNINGSSPRUTA! (hjälp) sen försvann hon ut genom dörren utan att ha sagt istorstett något. *knackknack* in kommer läkaren. LÅNG, smal, brunbränd och heter (såklart) Göran och är 55+. han sätter sig ner och kollar på min hand, huuummar och tar upp sprutan från det lilla bordet där alla verktyg ligger. "tror det är bäst att bedöva, för jag lär behöva rota ganska mycket här. eller är du smärttålig?" säger Göran. "eeh, nej jag är väldigt smärtkänslig.. så bedöva du.. ehm... hur ont gör det att bedöva då?" säger jag (som nu inte alls tycker att det är lika spännande med sjukhus som jag brukar..) "det är ju väldigt individuellt, men det gör inte speciellt ont." säger Göran med sin lugnande läkar-röst. (vilket det inte gjorde heller). efter några minuters väntan på att bedövningen skulle ta så började den lilla operationen. då var det ganska spännande. men jag ville ändå inte kolla efter ett tag. blev alldelse snurrig och när sjuksköterskan frågade hur det var så sa jag ju såklart att jag var yr. då blev det som i värsta "city-akuten" eller något och de sa till mig att lägga mig ner snabbt och sen upp med benen och sänka huvudet och allt. DET var spännande, här får man en liten speta i handen och så hamnar man mitt något så serie-aktigt! SÅ yr var jag ju vissrligen inte.. men jag låssades lite så kunde de gott tycka lite extra synd om mig där jag låg och hade värsta korvfingrarna pga bedövning OCH hade en blodig hand med speta i. stackars, stackars mig. sen när Göran rotat ca 10 min så säger han "nu troor jag att jag fått ut hela, och jag vågar inte gå längre ner, för det är ett djupt sår nu..." så då fick jag mitt lilla sår tvättat och fick kompress och penicilin så det inte skulle bli infekterat. sen hände inte mycket mer.. men spännande var det!

detta var alltså den sanna berättelsen om min vistelse under operationskniven för första gången! (och enda hoppas jag)

reklampaus

<---- hittade detta fina reskit på apoteket när jag köpte plåster till mina sommarfötter, (läs: fötter med skoskav av flipflopps) och SB12 med vattenmelonssmak! 2 för priset av 1. jag är är nöjd! speciellt eftersom melonsmaken på SB12 är mycket godare än den vanliga..

(OBS! reklamen är inte finansierad av något företag utan taget ur egen ficka)

men sånt händer inte!!

ibland händer saker man inte förstår. man blir så paff och häpen och fattar verkligen inte storheten i det hela. idag hände en sådan sak. som den morderna kvinna jag är så kollade jag självklart min facebook och får där se att en vän skrivit följande till en annan vän "vila i frid". men kul? tänkte jag. så där skriver man inte!! det är inget att skämta om! klickade in på vännen som fått hälsningen till sig och ser där en hel MASSA små hälsningar av liknande slag. "kommer aldrig glömma dig, hoppas du har det bra där du är nu, tänker på dig, du är älskad, nu och för alltid......" blev rädd, ledsen, upprörd och förvånad. har inte förstått än och jag vet inte hur det gick till eller ens riktigt när det hela hände. har inte träffat vännen på något år och vi har ingen kontakt. men det känns ändå. att hon som var så glad och sprudlande inte finns mer. KONSTIGT! det kryper i hela kroppen på mig när jag tänker på hur sårbart livet är. det kan raseras på så kort tid.. nu är jag tom och vet inte riktigt vad jag ska göra. kanske borde sova lite? klockan är ändå ganska mycket..

(här kommer en fin sång. lyssna på den på länken därnere!)

Take this sinking boat and point it home.
We've still got time.
Raise your hopeful voice, you have a choice.
You'll make it now!
- Glen Hansard-
(nej jag har inte sett filmen once. men jag vill.)

en vecka kvar

slutade en timma tidigare idag.

har köpt jordgubbar.

mina fötter gör ont och är trötta efter promenad.

vill till öland v 30.

det var lite kallt att ha sommarklänning idag.

snart är det fotboll.

jag kokar te.

fördomar

att ha förutfattade meningar är vanligt. och något som alla har. jag tex. har (nog alltid) haft fördomar mot sporter av olika slag. det finns överklass-sporter och det finns "svensson-sporter".

exempel: hästsport, tennis och golf är exempel på överklass-sporter, medans fotboll och bandy är lite mer svensson.. men idag har jag ändrat lite syn på dethela. idag har jag nämligen golfat. gick en runda på 9 hål och fick till och med beröm för att jag inte var SÅÅ dålig som jag skulle kunnat va. det var svårt, men ganska roligt. och bara man har blodsockret i rätt nivå så går det bra!

visst, det är dyrt med klubbor och sånt men annars vet jag inte varför det skulle vara överklass.

fyra av fem toasters!

en stund på jorden

Somliga säger vi lever i evighet, fast döden är det sannaste som dom vet. Andra säger lyckan finns i ett ögonblick, fast dom aldrig hann i fatt de dom fick.

Om du går runt i cirklar, eller rakt dit du vill, om du står långt i från eller tätt intill. Vi spar alla lögner till morgonen efter och reser dom glas som föll under festen.

I kärlek och hat, fiende, kamrat, glädje och sorg, hydda och borg. Tar vi ett kort på barnen i sommartid, när dom dansar, när vi dansar. En stund på jorden.

- Cornelis Vreeswijk -

för att lyssna --> sommarkort

idyll

jordgubbstårta x6 (en mjölkfri men lika fin ändå) står redo för sommarfesten. solen skiner på den molnfria blå himmelen och ett bord är utdukat på gården med vit duk, nyplockade blommor, kaffekoppar och saftkannor. en mormor utbrister: "ooh, detta ser ut som framsidan på en finare veckotidning" när hon får syn på bordet med tårtor och tillbehör. barnen sjunger den inövade första versen i "idas sommarvisa" och sen blir det tårt-kalas. alla sitter på filtar i gräset, tillsammans och mumsar tårta. allt är så mysigt.


(TACK för att det snart är semester. jag orkar inte mer!)

det är så enkelt

"soooooooooommarlov, sooOOlen lyser skööönt! sooooooOOmarlov, gräset är så gröööÖönt!"

skolavslutning på skolan och våra små barn fick inte vara med. de stod och suktade med sina små näsor precis över kanten på staketet. de stod där i... säkert en kvart.. och kikade över på de stora barnen som sjöng, hade cirkusuppvisning och sjöng ännu mer.. avundssjukan gick inte att ta miste på, men de var ändå rätt nöjda när allt kom omkring. de fick springa runt och vara brandmänn, äta apelsin och bygga sandslott samtidigt som de "var på skolavslutning". de andra bara fick ju minsann bara sitta still.

i morgon kommer bubban. alias nya fröken för torsdag och fredag. blir trevligt! och ännu trevligare med "after work" med systrarna på torsdag! :)

sommar = +13 grader?

igår var jag uppe vid klockan 07.00 och gick morgonpromenad innan frukosten. sen iväg till jobbet och arbeta mina 8h. efter det roligt mötet då vi planerade sommarfest och vad vi ska ha för arbetstid EFTER semestern! :) känns härligt att det snart är ledigt och jag längtar verkligen till att bara kunna vara. det har varit fullt upp i mitt liv sen jag flyttade och nu vill jag vila! och det är bara tre veckor kvar! en fundering jag har är bara: VARFÖR är det så kallt?

All I have is you. It is all that I`m waiting for. All I need is you.
-Dead by April-

nu jobb! och idag ska jag minsann vara bästa fröken! (är redan starkaste fröken på jobbet.. HAHA!)

lycka är att ha en tvättid

sommaren är här och studenter visslar, sjunger och skrålar sig igenom staden för att fira att 12 års skolgång är över. jag ryser av välbehag och tänker på hur det var förra året, då det var jag som skuttade, skrek och skrattade tills jag grät av lycka och seperationsångest. OJ vilken grej! man förstod inte då att man verkligen kommer att sakna skolan och vännerna. eller förstod gjorde jag väl, men inte hur mycket vänner betyder, och hur fort de kan glida ifrån en och man känner sig som främlingar när man möts.. men så är det. man växer ifrån varandra på ett sätt. man växer ju åt helt olika håll.

nu ska här tvättas. hittade en tvättid idag när jag kom hem från jobbet och blev SÅ paff! man brukar behöva boka några dagar i förväg, men nu behövdes inte det! :) WIIHOO!